Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en så kallad »stadsfläck», som styrdes
af en justitiarie med 4 bisittare, hvilka
lydde under Helsingborgs rådstufvurätt.
Sedan 17 67 har Engelholm dock åter
sin egen stadsrätt och jurisdiktion.
Engelholms olyckor voro imellertid
icke slut med 1678:års brand, utan
staden hemsöktes ytterligare af eldsvådor
åren 1743, 1744 och 1745. Det
sistnämda året lades bela staden i aska,
med undantag af kyrkan och tvänne
små hus; men den uppbyggdes äter
med euvåuings korsverkshus, som 17 52
utgjorde ett antal af 7 3 och bildade
en enda gata; dock kunde 1768
landshöfdingen von Laugeu gifva Engelholm
det vitsord, att »staden vore
ansenligare än Cimbrishamn.» — Eu annan
olägenhet har staden haft af
flygsanden, som förderfvade åkerjorden och
uppgrundade Rönne-å samt förstörde
laxfisket derstädes. Till att afhjelpa
detta började man 1739 en plantering
af sandhafre, och år 17 67 voro sådana
planteringar uppdragna på tre sidor om
staden, hvarförutan man äfven
planterat så väl löfträd som tall och gran,
allt till samma ändamåls vinnande.
Stadens enda märkligare byggnader
äro kyrkan och rådhuset, tillika med
den i sednare tider uppförda
högvakten med dertill hörande ridhus för den
i staden liggande afdelningen af
Konungens Husar-regimente. Kyrkan
nedbrann 1 678, likasom bela staden, men
blef genom kollekter i Skåne, Halland
och Bleking så vida återställd, att lion
i början af 17 00-talet kunde upplåtas
till gudstjensts hållande i stället för det
lilla kapell af korsvirke, som under
mellantiden varit begagnadt dertill. År
1516 fick »Cautoriet» i Lund af
Christian II jus patronatus till Eugelholms
kyrka; men året derpå bortbytte
ärkebiskop Birger denna rättighet, tillika
med Barkåkra socken, emot Uppåkra
och Flackarp i Malmöhus län. Till
Eugelholms pastorat hörde fordom
socknarna Össjö, Tossjö och Muukalyugby;
ineu från den 13 Juli J 737 äro Össjö
och Tossjö ett pastorat för sig sjelfva,
medau Engelholm och Munkalyngby
utgöra ett patronelt pastorat af 3:dje
klassen i Bjära kontrakt af Lunds stift,
hvartill egaren af Skillinge är patronus.
Eugelholms stad, som år 17 90 hade
7 0 borgare och 211 mantalsskrifna
invånare, räknade 1855 inalles 717
invånare, hvilkas antal 1857 uppgick till
1,108 och 1858 till 1,538. Staden,
som är nätt och trefligt byggd, lefver
af handel och åkerbruk, men mest af
handtverkerier. Stadens haudelskorps
bestod 185 6 af 13 mäu och 3 qvinnor
med eu betjening af 11 personer; de
haudlaude erlade i bevillning 82 rdr
24 sk. bko. Deremot utgjorde
handtverkares antal samma år 68 mäu och
5 qvinnor, med 4 5 gesäller, 4 3
lärlingar och 4 andra arbetare, hvilka alla
i bevillning erlade 119 rdr 36 sk. bko,
medan stadeus fabrikanter och
mauu-fakturister betalade 31 rdr 2 4 sk. bko.
Ar 1859 hade Engelholm eu
vagusfa-brik, åtskilliga kakelugnsmakerier, flera
garfverier och färgerier, handskfabriker,
Baierskt och Svenskt bryggeri ra. m.
Under de sednare åren har med bidrag
af allmänna medel en ny hamnbyggnad
blifvit företagen vid (Luutertun)
utloppet af Rönne å, och af gammalt har
staden två lastageplatser, Grytehamn
och Skeppar kr oken.
Utom en af borgerskapet för dess
barn särskildt underhållen skola, har
staden fäst folkskola med 1 examinerad
och 4 oexaminerade lärare; af de
skol-pligtiga barnen undervisades år 1856
I fasta skolan 63 gossar och 31
flickor, medan 28 gossar begagnade
allmänt läroverk, 12 gossar och 4 8
flickor hade enskild undervisning samt 3
gossar och 19 flickor undervisades i
hemmet. Utom den af staden aflönade
läkaren, äro provincial-läkaren och en
bataljonsläkare bosatta derstädes.
Stadens fattigvård befinner sig i ett
jemförelsevis ganska fördelaktigt tillstånd,
einedau de till understöd berättigade
fattiga äro få och inrymmas i stadeus
fattighus, hvars byggaude och underhåll
hufvudsakligen blifvit besörjda genotn
ett af kon. Carl XIV Johan i sådant
ändamål åt staden skänkt betydligt
peu-niugebeiopp. Stadeu bestod 185 5 af
172 hus och tomter, 18 sädespurter
och 24 gatuhus samt laxfisken,
uppskattade till 288,765 rdr bko, och
erlade i statsbidrag 5,650 rdr samma
mynt; deraf utgjorde bevillningen 2,599,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
