- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Andra Bandet. C-F /
252

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engeltofta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Urne; men detta grundar sig på en
förvexling mellan namnen Engeltofta
och »Engestofte», en i Danmark
belägen gård; och det första, man med
visshet känner om det Skånska
Engeltofta är det, att gården omkring
1630-talet tillhörde slägten Kruse, och att
den första tillförlitligt kända egaren
deraf är Danska riksrådet Gabriel
Kruse, som i förläning hade Gladsax län,
Landskrona, Öster- och Vesterstads län.
Han byggde efter erhållen kunglig
till-låtelse år 1640 en nu igenmurad
familjgraf under altargolfvet i Barkåkra
kyrka och afled några år derefter.
Efter honom innehades Engeltofta af hans
hustru, fru Karen Lycke, och efter
henne af en son eller brorson till
Gabriel, herr Nils Kruse, konung Fredrik
lILs »resesecretair», som innehade
Engeltofta, då Skåne blef Svenskt, men
sålde det 1660 till borgmästaren Elers
i Helsingborg, en svåra rik man, men
dock oförsigtig i affärer. Han utlånade
år 1666 till general-guvernören G.
Banér af Helsingborgs kyrkas och
hospitals medel en summa penningar,
hvilken, då Banérs tillgångar icke räckte
till att betala den, hans son Johan
E-lers, Danskt etatsråd, måste gälda med
Engeltofta gård, som i tio år
innehades af Helsingborgs kyrko- och
hospitalskassa. Under tiden pantsattes
gården i banken och köptes på
bankoauktion af sekreteraren i
Kammar-kollegium, Hans Pahl, för 10,509 daler
24 öre silfvermynt. Han dog år 1708
och hade varit tvänne gånger gift samt
i det. första äktenskapet halt 8, i det
sednare två barn. Efter Pahls död
di-spouerades gården oskiftad af barnen
med första giftet, och 17 21 öfvertogs
den på arrende af ryttmästar
Ebber-liard, gift med en af Pahls döttrar med
första giftet. Men är 1 7 22 väckte
öf-verstlöjtnanten grefve David Fröhlich,
gift med en Pahls dotter af andra
giftet, tvistefråga oin gärden, hvilken han
sannolikt vann genom process, och
hvilken ur den vanhäfd, hvari den råkat,
någorlunda upphjelptes af hans son,
grefve Bengt G. Frölich, som var egare
af Engeltofta 1751. Efter honom
löste hans son, hofstallmästare!! grefve
David Frölich, till sig Engeltofta af sina
systrar, men sålde det 1784 till
öfverste Stjernsvärd.

Öfverste Rudolf Hoddert Stjernsvärd,
före adlandet Ahlberg, född 1728, hade
gått i krigstjenst 1745, med utmärkelse
deltagit i Pommerska kriget, blifvit
riddare af svärdsorden och, 176 2, major
i arméen samt adlad till Adlerhjerta,
hvilket namn han dock efter konung
Adolf Fredriks önskan utbytte mot
Stjernsvärd, sedan han genom sin
rådighet att nedhugga ett par hästar,
som med drottning Lovisa Ulrikas vagn
skenade vid den bro, som vid Laholm
går öfver Lagan, räddat drottningens
lif. Han blef öfverste 1772 och hade
redan 1768 af kejsar Joseph II lått
diplom som Romerska rikets adelsman
med namnet von Ahlberg. Han var
gift med Vendia Magdalena Skytte,
enka efter ryttmästar Otto Thott på
Skabersjö, och sedan han köpt
Engeltofta, slog han sig der till ro,
utvidgade åkerbruket, och vidtog flera
förbättringar. Han dog 1793 och
efterträddes på Engeltofta af den i
Skånska landtbrukets historia berömda Carl
Gustaf Stjernsvärd, som, född 1767,
kornett 1777, ryttmästare 1790 och
blesserad vid Savitaipal s. ä., 1791
hade tagit afsked ur krigstjensten.

Denne mottog år 1794 Engeltofta
gård med en skuld af 33,752 rdr
specie för faderns räkning, utom 11,111
rdr rgs, å hvilken summa han utfärdat
skuldsedel till sin mor, och denna
skuldbörda nödsakade honom till stora
ansträngningar för att hålla sig uppe.
Snart inseende, att det i Skåne
brukliga sättet att sköta jorden aldrig skulle
kunna bereda honom tillräcklig vinst,
begärde han af sin vän, lorden af
Kellie, förut Engelsk konsul i Göteborg,
några dugliga jordbrukare från
Skotland och fick i April 1803 från Kellie
ett »belt ekouomiskt batteri», bestående
af en farmer, en uppsyningsman, två
smeder, tre mechanici och tvä
plog-drängar. Stjernsvärd anlade genast pa
Engeltofta en fabrik för
åkerbruksredskap efter Engelskt mönster, hvilken
snart spriddes kring Skåne; samtidigt
dermed börjades odlingar efter Skotska
sättet, och som enskiftes-stadgan för
Skåne vid samma tid utfärdades,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/2/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free