Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dyed - Dyfvelsten - Dylta - Dylta Å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilken troligen varit den del, sora nu
är krono, och som skall blifvit skänkt
till klostret af eu nunna, född på Dyed.
Den sjettedel, hvarom här egentligen
är fråga, har från äldre tider varit
anslagen till boställe åt komminister i
Waruum eller Christiuehamu. Genom
Kongl. Brefvet den 16 April 1858
till-läts Waruums församling att försälja
kommiuisterbostället Dyed, dock ej till
lägre pris än 9,0U0 rdr rmt, och att af
denna köpeskilling jemte ett årligt
tillskott af församlingen, stort 150 rdr
rmt, och 10 tunnor råg af
komminister-lönen, att utgå under 10 år, bilda eu
fond dels till inköp af eu boställsgård
i Christinehamn, dels till förbättring af
komministers lönevilkor, och skulle
kora-ministertjensten under tiden bestridas
genom vikarie.
Dyfvelsten. »En namnkunnig och
hos allmogen märkelig sten, — säger
Fernow, — invid Klara-elf, 6
fjerdingsväg norr om Tingvalla (Carlstad). Haus
ställning utvisar, att han med
menniskohänder är ditsatt för någon
besynnerlig orsak. Allmogen har om honom
många berättelser.» Bland dessa anför
Fernow såsom den sannolikaste, att
stenen blifvit i Halfdan Hvitbens tid
uppsatt som ett gränsmärke mellan Norge
och Sverige, hvaraf sedan en tid
förorsakats »dyfvel» och trätor mellan bägge
folken. — En annan mening är, att
stenen varit ett gränsmärke mellan
Wärmland och den skog, som skiljde
Götaland derifrån, — »dock fattas icke
folkets skrock om honom, att han
blifvit ditkastad af en jätte, Thor i Jotun,
som varit halfsjette aln lång och haft
krafter i jemförelse.» Stenen står söder
om Löfede bro på en tämligen stor
hög, i hvilken en Svensk höfding skall
hafva blifvit jordad, sedan han stupat
i någon strid ined Norrmännen.
Dylta. Svafvelbruk i Axbergs
socken och Örebro härad af Örebro län,
ungefär i midten af socknen, skall leda
sin upprinnelse från 1575 och har
tillhört flera slägter, sednast den friherrliga
Akerhjelmska, sora ännu eger
detsamma. Svaflet brytes ur ett
svafvelkishal-tigt qvarzlager och påstås vara af
utmärkt beskaffenhet, »af allt gjordt
svafvel det bästa», säger den nyaste
redaktionen af Tunelds Geographi. Axbergs,
Kils och Hofsta soekuar kallas
»frisocknar», emedan de njuta frihet för
rotering mot skyldighet för der boende
skatte-allmoge att årligen af hvarje
mantal utgöra 32 dagsverken vid
svafvel-bruket samt på bruksallmänuiugen
hugga och till bruket hemföra 7 stafrum
ved, hvarförutom allmogen är förbunden
att till inlösen hembjuda bruket de kol,
deu af egna skogar bränner. Under
åren 1815 —1821 minskades brukets
tillverkning, emedan de nämda
socknarnas tjenstbarheter till bruket då
undergingo förändringar; men sedan dessa
tjenstbarheter åter blifvit stadfästa år
18 23, har tillverkningen tilltagit.
Mel-lau 1830—1840 tillverkades omkring
180—290 sk® svafvel årligen, utom
rödfärg och vitriol. Enligt de sednaste
uppgifterna uppgick tillverkningen år
1857 till 238 sk® svafvel, 510 sk®
vitriol och 3,500 tunnor rödfärg. För
svafvel- och vitriol-tillverkningen
erlägges i afrad ’/10 af tillverkningen och
af svaflet hvar 10:de tunna. — Af
historiska minnen, fästa vid Dylta,
känner inan ingenting annat, än att kon.
Carl XI den 29 Augusti 1695 gjorde
ett besök vid bruket, som då beboddes
af häradshöfding Levienbofs enka.
Konungen åtföljdes af Kongl, råden
grefvarne Bengt Oxenstjerna, Nils Bjelke,
Nils Gyldenstolpe, Didr. Wrangel och
L. Wallenstedt. — Till svafvelbruket,
som nu eges af löjtnanten baron Chr.
W. Akerhjelm, höra Dylta qvarn med
3 par stenar och Dylta enbladiga såg,
tillika med en masugn, som endast
tillverkar svafvelkrukor för
svafveldestilla-tiouen. Vid Dvlta bruk är ny station
på jernvägen Köping—Hult under
anläggning, och vid stationen hafva flera
nya sidospår jemte platform blifvit
anlagda för bantåg, som der möta
hvarandra eller göra uppehåll. Brukets
afstånd från Örebro är 13/, mil.
Dylta Å. Så kallas den i trakten
af Dvlta framriunande Järle-ån, hvilken
sedan antager namnet Oppboga A och
sist Arboga A samt vid Kungsö faller
ut i Mälaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
