Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dyne - Dynekilen - Dyrehög, Dyrehöga - Dyrhall - Dyvik - Dåderö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dyne. Ett mantal »ofrimans»-frälse
i Högdals socken och Wette härad af
Bohuslän, beläget vid ändan af
Dynekilen, har god äker och äng, är
be-bygdt för ståndspersoner samt försedt
med trädgårdsanläggningar, tegelbruk
och qvaru. Eges af premierlöjtnaut G.
F. Belfrage.
Dynekilen. Hafsvik i Wette härad
af Bohuslän, på hvars kust den
intränger mellan höga, stupande
klippstränder; i fjorden ligger en samling små
holmar, af hvilka de största kallas
Tjur-liolmen och Krossö. Mellan Dynekilen
och Säckefjorden utbreder sig den
betydliga halfön Hogdalsuäset. Dynckileu
är lastageplats och eu god hamn. —
Dynekileu har sedan Carl XII:s sista
år en bedröflig historisk ryktbarhet.
Här låg i Juni månad 1716 eu från
Göteborg anländ Svensk transportflotta,
lastad med krigs- och munförråd för
arméen i Norge och försvarad af en
galér-eskader under befäl af
schoutby-nacht Olof Strömstjerna. Fienden hade
länge haft afsigter på att taga denna
för Svenska arméen högst vigtiga
transport, och den 27 Juni, då officerarne
på den Svenska eskadern bivistade ett
bondbröllopp på Dyne, företog den
djerfve Tordenskjöld ett angrepp. Han
styrde, gynnad af eu strykande vind, med
en fregatt, uågra kauonpråmar och
ga-lèrer midt in ibland Svenska flottan och
gaf henne lag efter lag. Striden
varade i fyra timmar, men aflopp så, att
flera af de Sveuska skeppen skötos i
sänk, andra togos af Tordenskjöld, och
resten sprängdes af Svenskarne sjelfva.
Inan dessa hunno betänka sig på att
besätta stränderna vid utloppet för att
försvåra fiendens återtåg, var
Tordenskjöld redau i säkerhet med sitt bvte.
Genom denna olycka såg sig Carl XII
tvungen att upphäfva årets fälttåg.
Allmogen utvisar sjelfva platsen för
striden mellan Apelviken och Askeviken.
Dyrehög, Dyrehöga. Grafhögar med
denna benämning förekomma på flera
ställen i vestra Sverige, synnerligast i
Bohuslän och på Dal. Allmogen
berättar vanligtvis, att en konung eller
höfding, vid namn Dyre, hvilar i högen.
En sådan Dyrehög träffas i Brålanda
socken på Dal, en annan i Skee socken
af Bohuslän.
Dyrhall. Ett bland de i Bohuslän
s. k. Dyrhusen, äfven Jättestugor och
Stenstugor kallade, forntida grafkamrar,
från samma period som ättehögarue.
Dessa dyrhus bestå af på kant resta
väggstenar, hvilka uppbära en, någon
gång två ofantliga takhällar och bilda
ett slags fyrkantiga eller runda kamrar,
merändels till hälften insatta uti en
hög, hvilken likväl aldrig betäckt hela
stenvården. Ibland utspringer från ena
väggen en smal, låg, igenfylld och
obetäckt gång. Uti takhällarna ser man
stundom ganska många runda hålor
inhuggna, hvaraf de största äro 2 tum
djupa och 4 tum i diameter. Golfvet
i dyrhusen håller uti medel-areal 12
qvadratalnar och består oftast af fin
sand. Kammarens höjd iuvändigt är i
medeltal 2 alnar. Att de hafva tillhört
ett folk, som brände siua döda, ses
deraf, att man i dem alltid finner brända
menniskoben och fragmenter utaf
grafurnor af lera. Det här ifrågavarande
Dyrhall ligger vid Kortås, ett torp
under Haborsbv i Walla socken på Tjörn
i Bohuslän. Dess fordom af fyra
väggpelare uppburna takhall har nu rasat
ned; i densamma äro 8 runda hålor
ursvarfvade, de största af ett par tums
diameter.
Dyvik. Två mantal frälsesäteri uti
Oster-Akers socken af Åkers Skeppslag
och Stockholms län, vid en vik af
hafvet, mellan två ansenligt höga kullar,
innehades 1685 af Erik Geete,
tillhörde 1741 kapiten Leyonflycht, 1 772 fru
Leyonflycht och egdes sednast af
enkefru lagmanskaii Boström på Östanå i
Kulla socken af samma Skeppslag och
län. Under Dvvik lyda derjemte öfver
1 ’/4 mantal i Öster-Åker.
Dåderö. Fordom ö uti Jerna-fjardeu,
nu mer sammanhängande med Mörkön,
men tillhörande Ytter-Jerna socken af
Öknebo härad och Stockholms län. Ön
innefattade fordom säteriet Dåderö, som
tillhörde slägten Sparre, af hvilken
riksrådet Lars Sparre skref sig till Dåderö;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
