Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dragsmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och plundrade Mariækyrkan på hennes
dyrbarheter, deraf likväl en del, under
transporten derifrån, råkade stanna i
händerna på några odokuinenterade
kamrater ifrån Burgund. Munkarne
utdref-vos, högskolan upphäfdes, och
klostergodsen förvandlades till eget kronolän
under särskild länsherre. Följande
sekel fullbordade förstörelsen.
Klosterbyggnaderna nedbrötos, och en rå
egen-nytta skändade Mariækyrkans kungliga
rundbågar, hvars ämnen öfverfördes till
Bohus af Danska länshöfdingen Ivar
Krabbe och der hopfogades till tvänne
försvarstorn, på hvilka — liksom till
straff för vandalismen — Svenska fanan
ett par år derefter svajade.
Ännu för ett århundrade sedan voro
Mariækyrkans ruiner uti så bibehållet
skick, att de åskådliggjorde den
märkliga byggnadens utseende i bättre
dagar. De visade, att denna, som
varit uppförd i rundbågsstil och med ali
den prakt, medeltidens fromma
byggnadskonst slösade på sina helgedomar,
varit 80 fot lång, 40 fot bred och vid
gaflarna haft öfver 6 0 fots höjd. På
östra gafveln var ett tredeladt fönster,
hvars särskilda afdelningar voro 5 0 (?)
fot höga och 2’/2 fot breda. De
fin-polerade posterna och rundhvalfven voro
prydda med rika löfverk och
englahuf-vud. Ä vestra gafveln, som qvarstod
till 36 fots höjd, syntes en 28 fot hög
dörröppning och derofvanför ett rundt
fönster, deladt i tolf radier. En sten,
som för ett par år sedan uppgräfdes,
der deu fordna dörren varit, visade, att
denna sistnämdas infattning varit prydd
med smärta fristående pelare. Af
kyrkans norra sidomur var bibehållet
endast ett stycke af 50 fots höjd och 3 2
fots längd, och af den södra en ännu
obetydligare qvarlefva, som icke kunde
upplysa något om de fönster, hvilka
byggnaden haft på denna sida. Vid
sydöstra hörnet syntes grundmuren efter
ett litet sanctuarium. Murarne, hvilket
kan skönjas af den ännu befintliga
qvar-lefvan, bestodo af dubbelraurar af
tillslagen gråsten med mellanfyllnad; men
dörr- och fönster-infattningarne med
deras prydnader voro af finhuggen
tälg-sten. Alltsammans var nu inosslupet,
och en grönskande krans af rönnar, som
uppspirat på de halfförstörda murarna,
omgaf, såsom minnets symbol, den
ärevördiga lemningen; men inom ruinen
höjde sig resliga askar och skuggade
med lummiga kronor de hänsofnas stoft,
deruti deras rötter frodades. Men år
1752, då socknens träkyrka ombyggdes,
behöfdes sten till tomtning och
golf-fyllnad, och den vördnadsbjudande
ruinen plundrades då så grundligt, att
den enda qvarlefva deraf, man nu
finner, är ett stycke af norra muren, på
hvars spets en liten mar-rönn och en
förtorkad fura sucka i vinden. Denna
murlemning är 26 fot lång och 34 fot
hög. Det nästliggaude stycket af
kyrkogårdsmuren består af återstoden utaf
ruinens östra gafvel.
I närheten af den förstörda
Mariækyrkan, som ligger på hemmanet
Klosters egor, har man vid odlingar
påträffat grundmurar och tomtningar efter
det gamla klostrets byggnader, hvilka
varit uppförda af både sten och trä.
På något afstånd härifrån är belägen
en bondgård, som kallas Munkeby. Der
skall, enligt sägnen, varit munkarnes
bostad en tid, då ett nunnekloster fanns
vid Mariækyrkan, och man har äfven
på detta hemmans egor funnit spår
efter betydligare byggnader. Mellan
Munkeby och Dragsmark sträcker sig
ett smalt färskvatten, benämdt
Klosterdammen, som allmogen tror beteckna
en igenrasad underjordisk gång,
hvarigenom nämda ställen stått i hemlig
gemenskap med hvarandra; men
traditionens utsago i allt värde, tyckes dock
namnet angifva vattensamlingens
tillkomst och bestämmelse. Den fordna
begrafningsplatsen har varit, der nu
gärden Klosters trädgård är, hvilket synes
af den myckenhet menniskoben, som
der ständigt uppgräfves, ehuru hvarken
på detta eller annat ställe i trakten
några forntida grafstenar finnas.
Deremot skall Dragsmarks nuvarande
kyrkogård varit den gamla klosterträdgården,
och några ovanligt stora benvedsträd
(Evonymus Europæus), som der växa
och af folket betraktas med stor
vördnad, sägas hafva blifvit ditplanterade
af klosterbröderna. Ingen, som
vall-färdar dit, återvänder hem, utan att
såsom ett minne hemföra en qvist af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
