Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dragsmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
märkvärdiga ställes öden, sora de
ruiner efter dess bvggnader, hvilka blifvit
bevarade till våra dagar. Sjelfva
klostrets murar äro numera jemnade med
jorden, och endast en del af kyrkans,
— i häfderna och folksagan kallad
Ma-riækyrkan, — norra mur qvarstår af
ali deu fordna härligheten. Hvad man
med visshet vet, är att denna helgedom
uppbyggdes i medlet af 13:de seklet af
Norska konungen Hakon IV
Hakons-son, hvilken hitflyttade den af honom
i Tönsberg anlagda Barfotabrödernas
kyrka och tillika inrättade här ett
kloster, hvilket, jemte kyrkan, helgades åt
Jungfru Maria och begåfvades med ett
jordagods af 50 manatabol.
Kort efter sin anläggning blef detta
kloster af stor betydenhet och af en
mer välgörande inflytelse på tidens
bildning än de Nordiska klostren i
allmänhet. Munkarne inrättade nämligen
här en högskola, hvars lärosalar, enligt
en sägen på stället, skola varit
uppförda på Hultås Hit samlades de adliga
ynglingarne från Norska och Danska
väldet, och här bibringades dem de
kunskaper samt den humana bildning, som
höfdes den tidens riddersmäu. Äfven
ifrån Sverige besöktes troligen denna
läro-anstalt, särdeles vid den tid, länet
lydde under Gustaf Wasas spira, emedan
vi finna klostergodset då ökadt med
egendomar på Dal; men för öfrigt är
denna högskolas historia alldeles
obekant. Måhända kunna vi här söka det
seminarium, i hvilket södra Norges
pre-sterskap hemtade den lilla upplysning,
hvarmed det uppträdde under deu
yngre medeltiden. Mariækyrkan lärer gjort
anspråk på att anses såsom kathedral
för Wiken, och på fornhaudlingar finna
vi »bröder från Dragsmark» gemensamt
med kaniker från Opslo utöfva
domsrätt i tvistefrågor rörande Wikens
kyrkor. Omedelbart lydde derunder två
kapell; det ena var nuvarande Bokenäs
kyrka, och det audra var uppbvgdt på
stranden vid Oxvik, helt nära Hultås,
efter hvilket man såsom lemningar
äu-nu utvisar några grofva stenblock.
De fordna abboterna i klostret hafva
nästan alla förlorat sig i glömska. De
enda man kan få reda på äro Niclis
vid år 1 i23, Claws 1434, Thore 1492
och en »brodher Helge medh Gudz
naadhe Abbede i Draxmark» år 1500,
hvilkas namn finnas på bevarade
fornhaudlingar. På ett af den förstnämda
utfärdadt qvittobref hänger ett
vax-sigill, föreställande en abbot i full
ornat, hvaromkring kan dechiffreras:
sab-bati .... o ... astomarie, hvilket utan
tvifvel är Sigillwn Abbatis Monasterii
Mariæ, ehuru de båda sista orden lätt
kunna läsas: Drascemarce.
Dragsmarks kloster blef med tiden
ett af de rikare i Norge. Konung
Hakons hederliga gåfva ökades
oupphörligt af personer, hvilka i Mariækyrkans
berömda helgedom åstundade
hvilostäl-len och själamessor. Vid tiden för
reformationen egde klostret öfver hela
norra Bohusläu, på Oroust och på Dal
m. fl. orter jordagods, hvilket endast i
landskvid räntade 1 tunna råg, 183
tunnor malt, 22 tuunor korn, 57 ’/,
tunnor mjöl, 9 5l/2 1® smör, 1 tunna
hafre och 48 hårda dalrar, oberäknadt
alla öfriga derifrån utgående inkomster,
som visserligen flerfaldigt öfverstego
detta i värde. Naturligtvis stodo
klostrets dvrbarheter och lösa egendom i
ett öfverensstämmande förhållande till
dess fastigheter, och ett och annat
gåfvobref, som ännu finnes i behåll,
visar, att det icke sällan var föremål för
de frommas runda frikostighet. Endast
af drottning Dorothea i Danmark,
konungarne Christophers af Baiern och
Christians af Oldenburg enka, hugnades
det med en gåfva af 5 00 mark, emot
vilkor att hålla evärdliga messor för
heunes och hennes anhörigas själar. Men
långt ifrån att dessa rikedomar kuude
freda klostret från verkningarne af den
storm, sora utgick ifrån Luthers lärosal,
påskyndade de snarare dess fall. Ar
1 533 öppnades Dragsmarks
klosterportar lör dera, som ville gå derur; men
de qvarblifna munkarne fingo dock —
sannolikt för kanonikatets skull —
behålla större delen af sina inkoraster,
likväl med vilkor att deraf aflöua en
Luthersk predikant vid kapellet i
Bo-keuäs. Men denna då ovanliga
med-görlighet blef af kort varaktighet.
Röfvare, höljda i läronitets mantel,
infunno sig snart, »för att föra något silfver
af det gamla afguderiet till Danmark»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
