Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 2. Gotland under hednatiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfver. Här finnas kummel, stenkretsar m. m. på hvarje 500 aln,
uti Östergarn, Gammelgarn, Ardre, Alskog, Garda, Lau och När
___________
kummel äro dock ej de enda af den formen och storleken på Gotland, det finnes
åtminstone 3 till af lika storlek utom en hel mängd mindre. Det ena, af lika
storlek med det sist beskrifna, eller Diger rör, är Dikartrör i Alskogs socken,
ej långt från Gudrum, Gål- eller Gurum, en plats der ännu i Hilfelings tid
ungdomen samlades att leka. Hagen, i hvars yttersta hörn röret är beläget, kallas
Dikarehagen. Tätt derinvid är ett mindre långskepp. Till höger om qviorna
(vägen), midt emot i ett gärde, 11 större och mindre grafrör med en omkrets från 120
till 180 fot, i form af bikupor och med dubbla fotkedjor samt 3 mindre och platta
rör. Längre ut på gärdet, som kallas Stenåker, finnes en hel eskader långskepp
af uppresta gråstenar. Fyra ligga parvis så nära, att de efterstas framstammar
tyckas sammanbundna (tengda) med de förstas bakstammar. På half skeppslängd
framför går det femte. Dessa skepp äro 15 till 22 alnar långa. Omkring 100
alnar framför det främsta går ett, 12 alnar långt, skepp liksom en spejareskuta,
och 2 à 300 alnar bakom det sista af de 5 går ett ensamt, 8 alnar långt.
Denna skeppssättning är den märkvärdigaste af de många, som finnas på Gotland.
Det andra grafröret är Stora Rör i Rone. Hilfeling beskrifver det sålunda:
«Uti Rone socken, 1/2 mil s.o. från kyrkan mot hafvet, visas ett ganska
stort stenrör, ej långt från Uggårds hemman på dess utmark, var helt och hållet
orubbadt ännu, en rareté på detta land, der skattgräfvare fliteligen genomsöka
alla sådana ställen. Rörets höjd var emellan 14 à 15 alnar, omkretsen 230
alnar, med dubbel stenring kringlagd af ganska stora stenar. Ingen tradition
kunde härom lemnas huru mycket den efterfrågades.»
På ett annat ställe beskrifver han samma grafkummel sålunda:
«Uti en ännu å utmarken bibehållen inhägnad visade sig ett ganska stort
stenrör, med en öfver alla de andra sig majestätiskt uppresande topp, det största
jag ännu träffat på Gotland, ännu alldeles bibehållet och orördt, så att en tät
mossa, här och der med blåbärs- och mjölbärsris blandad, nästan alldeles betäckte
stenarne, att det vid första påseendet mera liknade en tät jordvall än ett
gråstensrör. Det var kringlagdt vid foten af ganska stora stenar, cirkelrundt.
Circumferensen var 210 à 220 alnar, uppgångne med steg, och höjden, efter
ögonmått, mellan 14 à 15 alnar. I allmänhet kallades detta rör Stora Rör och
detta med rätta, men man gifver det äfven namn af Ogges eller Ugges Rör.»
Det tredje är den s. k. Bro Stenkarm. Det ligger i Bro socken på ett
jemnt och skoglöst kalkfält; endast kring högen finnes en liten skogslund.
Kumlet består af medelmåttigt stora gråstenar. Nyare författare uppgifva omkretsen
till 150 fot och höjden till 14 fot. Hilfeling uppgifver dimensionerna större.
Han berättar derom följande: «Vid Bro nära landsvägen, till höger från Visby,
förmenas vara en Gotlandshöfdings grafvård, som nämnes för Baldur i Bro, hvars
omkrets är nära 200 alnar, nu mycket raserad af skattgräfvare, att höjden ej kan
uppgifvas.»
På ett annat ställe gifver han följande beskrifning: «En fjerdingsväg nära
Bro kyrka vid stora landsvägen, till höger från Visby och Bro Hed (Hejd), ligger
ett stort stenrör, kalladt Bro stenkarm, nu af 224 alnars omkrets, hvilket för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
