Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 2. Gotland under hednatiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gotland öfverflödar af urgamla fornlemningar, isynnerhet trakten
mellan Thorsburg och När på en sträcka af omkring 3 mil eller der-
_______________
ten af skattsökare, hvaruti stenkistorna på kant af sammansatta kalkflisor nu i
i flera voro synliga. Vidare observerades vid afvägen, som löper när intill norr
ut, flera å båda sidor i skogen varande monumenter, såsom rör, uppresta
bautastenar, mindre cirklar, äfven stenar lagda i 3-, 4- och 5-kantiga figurer, hvilka
stenar alltid ligga på 3:ne mindre. På ett ställe till höger om vägen stodo 4 i
rät linea uppresta stenar helt nära hvarandra. Dessa monumenter funnos
samlade inom en längd af vid pass 200 alnar och 100 à 120 alnars bredd. (Sejd
Hjaller, Troll Hall, hvarpå trollqvinnorna eller prestinnan stodo när de offrade,
pag. 99 Thorlums om Thors Hammare.)»
Hilfeling beskrifver ock en annan urgammal, högst märkelig begrafningsplats
i samma socken, ej långt från Trull-Hald, men i vester eller sydvest derifrån,
hvilken beskrifning ock må här inflyta:
«Vid pass 150 steg öster från kyrkan, på så kallade Kummet, ett ensamt
temligen stort stenrör af omkring 100 alnars omkrets, 6 à 7 alnars höjd,
omgärdadt rundtomkring foten med ganska stora gråstenar, satta tätt vid hvarandra,
900 à 1,000 alnar längre i öster uti Sticklet eller Hästhageskogen, funnos åtskilliga
större och mindre stenrör, hvaribland ett utmärkte sig för sin betydliga
omkrets. Dess sanna vidd kunde ej med visshet utrönas, emedan skattgräfvare
grufveligen huserat deruti, upprifvit djupa hålor på flera ställen och låtit
stenarna utramla öfver sin gräns. Uti hålorna växte nu höga gamla gran- och
furuträd, hvaraf det ses att det redan längesedan är genomsökt, men efter all
liknelse har omkretsen varit 300 alnar, höjden utgör ännu mellan 10 à 12 alnar,
med ett ord det största monument af det slaget som jag på Gotland funnit och
hvartill en hel armé erfordrades att framskaffa sådan mängd kullersten, som
härtill behöfdes. Det var i sanning en förvånande syn! Hvad för en bjesse eller
buse denna graf gömmer är redan glömdt, huru stor dess minnesvård än blifvit
danad. Ingen den ringaste tradition derom kunde erhållas, kallades endast och
med rätta Store Rör.»
Nyssnämnde väldiga forngraf liknar både till form och storlek det betydliga
«Digur-röjr» (det stora grafröret) i Gårda, som vi förut omtalat att traditionen
uppgifver vara den ena af Hvita Stjernas trillingssöners, Grajpers, grafhög. Har
denna tradition någon grund, så kan man förmoda att yngsta brödren af trillingarne,
Gunnfjann, är den bjesse eller buse, öfver hvilken det väldiga grafmonumentet
i Anga uppförts. Äldste brödren, Gute, som bott i Bäl, har väl äfven
haft ett dylikt grafkummel, ehuru det måtte af jordodlare sedan blifvit förstördt
innan Hilfeling, åren 1799 och 1801, gjorde sina antiqvariska resor på Gotland;
men på 1630-talet tyckes ännu Gutes graf varit i behåll och man haft reda på
den, ty Strelow uppgifver i sin krönika, att Gute bott på samma gård och
blifvit begrafven derutanför efter forntida sed.
Diger-rör ligger midt inne i vilda skogen, som utgör gränsmarken mot Lau.
Det är 64 alnar i tvärmått, öfver 200 i omkrets, höjden endast 9 alnar, emedan
skattsökare nedrifvit toppen. Det består endast af stora gråstenar och omgifves
nederst af en fotkedja till stöd, bestående af 110 stora stenar. Dessa stora graf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
