Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - SMO ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som lätt frånskiljas. "Kornä jär sä ågjodht att
ä smöljäs på åkern", kornet är så fullmoget
att det affallor på åkern. "Korna smöljäs (el.
smöls) bra", kornet låter lätt tröska sig. Vb.
Småla, v. n. id. "Rågen smålar", faller från
axen vid skörd. Allm. Deraf smälje, n.
urrunnen säd på åkern. Hs. (Db.). Småla mä,
v. n. åtgå småningom. "Dä smålar mä". Ög.
Fn. mola, v. a. krossa.
Smuler, m. girig, snål menniska, smulgråter.
Smulker, smolker, m. id. Sm.
Smål, n. smolk, smula (i våtvaror). Ul.
Smölke el. smölske, n. smålk, smulor eller
affall af hö, torf o. d. Hö-smölske,
tórva-smölke. Sk. Smölske. Kl.; smål, småle, smöl. Ög.;
smålke. Nk.; smulke. Vg.; smöle, id.; deraf
hö smöle. Sk. (N. Åsbo). Öfverallt neutrum.
Tsi. smælki, n.; d. d. smulske.
Töse-smolle, f. liten flicka. Sk.
Smukkt, adv. vackert, angenämt. S.Sm.
Smuln (ipf.-ä), v. n. lugna, blifva stilla; om
väder. Vb.
Avrads-smör, s. avrad.
Ben·smörja, f. smörja, som fås derigenom
att färska kreatursben med tjärvedspinnar
upphettas i en omhvälfd och med lera ommurad
gryta. Ben-ólja, f. Vg.
Bjär-smyr, s. bjära.
Gås·smör, s. gas.
Ko-smör, n. 1) gigelsärt: Lotus corniculaius.
Sm. Gök-smör, n. id. Vg.; 2) (genom
förvexling) Genista pilosa. Nk.
Mysu-smyr, mysu-smörs-wóst, s. mesa.
Påk-smörja, s. påk 2.
Pauk-smyr, n. Athalium septicum. N.G.
SmoL adj. eg. smord; litet drucken. Vb.
Smòr-ega, n. 1) eg. smöröga; 2) en
smörklimp i mjölkgröten (liss-gröten). Hs.(Db.).
Smyr, n. smör. N.G.,dl.(Elfd.). Smör, n.
Hs.(Db,). "Man ska hava smörä i hanna,
óm´n ska få kórven frå hannom". Ordspr. Vb.
Fsv. smior. Sv. Dipl. 5, 375; smör. ÖGL.UL.;
smier, id. GL.; fn. smjör och smær, a) id.; b)
fett i allmänhet; d. smør, smör; fht. smero,
smerw; nht. schmer; fe. smëru, id.; ns. smeer;
fett, smörja; gael. smear, fett. På liknande
sätt härledes slav. maslo, smör, af mazati, att
smörja; lit. svestas, lett. sweests, smör, af
swaideht, att smörja.
Smyr-bliommä, m. smörblomster:
Taraxacum officinale. Dl. (Elfd.). Smör-blomä, i.
Fl. (GK.); smör-gubbar, m. pl. Nk.;
smörfibla, f. id. Sm.(Femsjö). Jfr smöir-blommä.
Smyr-gås, f. smörgås. Dl.(Elfd.).
Smörgås, f. 1) smör. Vg. (Venersborgstrakten;
sällsynt ord); 2) såsom i riksspr.; 3)
sqvallerlön. Hs. (Db.). Rall-smörgås, f. id. "Fekk
du rallsmörgås nu?" Hs.(Tuna). Jfr ralla 1.
Smöir-blommä, f. större arter af örtslägtet
Ranunculus eller solögon. G. Smör-urt, f.
Sk.; midsómmars-tuppor, f. pl. Dl.(Floda);
gull-skålar, f. pl. Sm.(Vestbo),hl.;
gol-blomstri, n. def. Dl.(Orsa); sol-möje-gräs, n. Dls.;
smör-kóppar, m. pl. id. Sk. (Ox., Frosta).
Anm. Smör-blomster, n. är ett samfäldt namn,
icke blott olika användt på olika orter, utan
ock på samma ställe. Vanligeu betecknas
dermed arter af Ranunculus, äfven Caltha och
Taraxacum. Gl. sv. (Frankenius) smörbloma,
Caltha palustris; (Bromel) smörblomster, id.
Smöir-päinå, f. 1) eg. smörpina; 2) så
kallas fredagen, emedan man brukar kerna på
lördagen (laudagen). S.G.
Smör-bólle (pl.-lar), m. bullerblomster:
Trollius europæus. Sk. Jfr änga·bóllar,
val-gull, val-kullor.
Smör-bóllt el. smörbullt, m. ett slags fisk:
Gobius niger. Bhl. m. fl.
Smör-brunn, m. en fördjupning i varm gröt,
hvari smör lägges att smälta, för att deri
doppa grötskeden under måltiden. Vb.,dl.(Malung).
Smör-bär, n. höns-kornell: Cornus suecica.
Jtl. Gl. sv. (Bromel) smörbär.
Smöre? kärleksört: Sedum Telephium. Bhl.
(Skee s:n). Hos våra äldre författare
(Frankenius, Bromel) kallas Seda och dylika saftiga
växter skosmörja. Fordom brukade skolgossar
dermed smörja sina stöflar. Bromel anför på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
