Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - NIS ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NISTA, niste, nistning, s. neste.
NIST·FETTAN, s. nysta 1.
NIT, n. afund, hat. ”Han har ett sådant nit
te’n”. Sm.
NITISKER, adj. nidsk, snål, girig. Nk. Ns.
nietsk, begärlig (B. W. B. 5, 429). Jfr niskr.
NITTAN, räkneord, nitton. Allm. Nyttan, G.
(F.). Fsv. nitan. VGL. IV. 16; 12 (Jfr Rdq.
2, 560). Fn. nitjón.
NITTJA, s. niota.
NIVA, nive, nivikje, s. niopa.
NIWL, s. njulä.
NJUGGA, v. n. 1 vara öfverdrifvet sparsam,
gnida. Allm. ”Njugga i hop penningar”, snåla
i hop penningar. ”Njugga mä se”, lefva knappt.
Vm. Af sv. njugg, snål. I Vb. uttalas detta adj.
njaugg.
NJUGG-SKóRPA, s. nisk-skórpa.
NJULÄ, v. a. hårdt hoprulla, klämma hop,
kramma tillhopa med handen. Åm. Njuul el.
njööl (ipf.-ä), 1) id. ”Han njulä hop ä sä ä
vadht fördärva. Han njulä dill’n snjö-myl”. Vb.
Niuvla ihop, id. Åm.; 2) v. a. o. n. i
hemlighet borttaga någonting, smusla undan någonting:
obemärkt smyga sig undan med någonting (t. ex.
pengar, sippor o. d., som tagas med och
inklämmas i handen). Vb.,nb. (Piteå). Niwl (ipf. newl,
pl. nulo, p. p. nuli), id. Nb. (N. Cal.).
NJUSK, njussäl, s. niopa.
NJUUL, s. njulä.
NO 1 (ipf.-ä), v. a. 1) urhålka, göra ihålig.
Vb.,jtl.; 2) på båda sidor så hugga ett vindt
trä, att det sedan med kilar kan rätt klyfvas. Åm.
NO 2, m. 1) ho, urhålkadt, stycke trä; deraf
svin·no, m. svinho. Vb.,jtl.,åm.; ko no, m. Åm.
(Själevad); 2) ränna; deraf kvarn-no, qvarnränna
eller den del deraf, som sluttar emot kvarn
kallen eller hjulet. Vb. Fn. nói, m. litet kärl;
n. no, m. kärl af en urhålkad stock; arm. no,
litet kärl.
NO 3, s. naud.
NOA 1, v. a. 1 nåda, nita (spik). Vb.,nk.;
nöa, Vg.; nöda, Ul.; nö el. ne, id. Vl. Fn.
hnođ, n. hufvudet på en spik; hniođa, hnođa, v.
a. hamra på järn; n. njoda, nede, nee, nåda.
Jfr nåd 2.
NoĐ, n. hufvudet af en spik eller krökning
som göres på en spik eller annat järn, sedan
det är inslaget. Ö. Dl. Nåd, n. id. Vm.; nå,
n. id. Hs. (Bj.),sdm.
Noa-skeppet, n. def. När skyarne antaga
form af en lång strimma, heter det
noa·skeppet, hvilket då det står rätt fram uppå
himmelen, tros båda regn. Namnet är ursprungligen
förmodligen ej lånadt från Gamla Testamentets
Noah, utan af Noen, Oden. Sm. (Värend).
Noa, v. n. 1 vara nog, tillräckligt. ”Ast
noar he.”, det är icke för mycket. Fl.(Öb.).
Noua, id. Fl.(Pargas). Fht. ga·nuogjan,
gnûogen; mht. genougen; nht. genügen; ffris. nógia.
Nogal, adj. nogräknad. Vb. No·på-ed, id.
no-mä-ed, id. S. Sk. Nogja, adj. noga,
grannlagad. Nogjer, nojsam, adj. snål. Sm. Naug,
naugar, G.; nover, id. Hs.
Noghet, f. snålhet. Noveri, n. id. S. Sk.
Nogja, adv. knappt. Sm. Nogert, novert,
id. Hs. Fsv. noga, nöga.
No·na, adv. egentl, nog, något; tämmeligen,
bra nog. Vb.
Nover-skórpa, f. njugg matmoder. Hs.
Nöja, v. a. 2 förmöja, tillfridsställa.
”Honom känn ingen nöja”. Sm. (Vestbo). Fn. nægja.
Noggane, n. grand, obetydlighet.
Tókka’n ett noggane”! N. Hl.
Nójsa, v. n. 1 leka stojande, roa sig
bullersamt. Kl.,bl.,sk.,hl. Skrammla, id.
Sk. (Ox.).
Nittja, f. nock, ståltrådhakarne som sitta på
rockvingen. Hs. (Db.). Nokka, i. id. Ul.
Nókka, v. a. 1 medelst inskärning
sammanbinda träarbeten. ”Nókka ihop,
tesamman”. Götal.
Nókke-tyg (nókke-töj), n. de två armarne
med små ståltrådskrokar på rullen af en
spinnrock, der tråden går. S. Sk.
Nykkja (nyttja), f. den öppning på rulltenen,
som tråden går igenom när man spinner. ”Gå
ur nyttjan”, misslyckas. Hs. (Db.).
Sy-nókkar, m. pl. Bl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
