- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
471

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - NOL ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


NóLLED, den nollede säl, s. säl.

NOM, nombårr, nomskurr, s. nimma.

NOPA nopen, adj. skamflat, snopen. Sm.

NOPA el. nåpa, v. n. 1 slumra något litet,
insomna. ”Nopa te. Han sitter å nopar å sóver”.
Ög.,kl. (Tjust. Stranda), sm. (S. Vedbo). E.
nop, slumra litet.

Nop, n. kort slummer. Ög.,kl. Nopa, f. id.
Kl. E. nop.

NOPED, adj. knottrig på loggen; om tyger.
Sk. (N. Åsbo).

NóPPA (pl. nóppor), f. liten rund
sammangyttring af hår på tyg, ungefär så stor att man
kan taga den med nypan. Deraf nóppa, v. a.
1 afplocka nopporna. Sk. (N. Åsbo). Jfr niopa,
som troligen är roten. Nóppor 1 & 2 äro
förmodligen samma ord.

NóPPOR 1, f. pl. 1) tofsar af garn, som brukas
till fransar å gardiner, till ryttares uniformer o.
s. v. Götal.; 2) s. k. dröpplar under hakan på
getter; 3) Trifolium arvense; äfven Gnaphalia.
Sm. Jfr Fries, bot. utfl. 3, 223.

NóPPOR 2, f. pl. 1, blånor, gröfsta affallet
efter skättadt lin. Ög.,kl. Noppur, f. pl. Sdm.;
2) ojämnheter på en väf. Fl. (NK).

Nópp-garn, n. blångarn. Ög.

Nópp-väv, m. blångarnsväf. Ög. (Ydre), kl.

NOPPÅ, f ko, som saknar horn. Fl. (Öb.). S.
snuvugr.

NOR 1, n. sund mellan tvenne sjöar, å eller
flod som förenar tvenne sjöar. Norrl., äfven
stundom i Sveal. Fsv. nor, n. sund. HL.; d. d.
nor, nøer, n. ett vatten, som går in i landet och
står i förening med hafvet genom en smal
ränna (jfr P. G. Thorsen, de danske
runemindesmærker 1, 41); n. nor, smalt sund, smalt
inlopp; (nyttjas blott i ortnamn). Jfr fe. nyr, adj.
trång; fris. nâr; e. narrow, id.; fe. nyrvan, v.
a. sammantränga.

Nors·vipa, f. fiskmåse. Dl.

NOR 2, m. nord. Allm. Äfven nol. Vb. m.
fl. Fsv. nor, m. nord; fn. norđr, n.; n. nor.

NoL, adv. norr, i norra delen. ”Nol i ron”,
norr i vrån. Vb. Fsv. nor, VML.; fn. norđr;
n. nor, l.

NoLa, adv. norrifrån. Nolan·ätt,
nolan-ätter, Vb.; nolan`et, Fl. (Öb.); nolan-ätter,
Hs.; nola-ätter, Nk.; nora-frå, id. Sm. Fsv.
norþan; fn. norđan; n. nora, nora-ätte.

NoLa-vär, n. nordlig vind. Vb.,sdm.,nk.,
ög. Nolan-vär, Hs.; nolan-veder, n. Fl. (Ingo);
nora-vär, n. id. Sm. Fsv. nordhanwæder, n.
J. M. Yrtag., s. 113; fn. norđanveðr.

NoLa-värs-tyta, f. mindre strandpiparen:
Charadrius minor, Mey. Så kallad af dess
förmenta förmåga att genom sitt ängsliga
entoniga skrik förebåda nordanvind. Sdm.,ul.

NoLest, adj. superl, längst i norr. Vb.,nk.
lest, Fl. (Öb.). Fsv. norþaster.

NoL-hotte (pl.-tar), m. innevånare i norra
delen af Bohuslän. Vg. Nol-hottska, f.
munarten i norra delen af Bohuslän. Vg.

Nordtär, adv. norråt. Dl.

Nordå, nord-åtter, adj. från norr. Dl.
Nórdå, id. G. Fsv. norþan; fn. norđan.

Nórdar, adj, norrut. G.

Nord-kärringar, f. pl. trollkäringar från
Finland. Finn-kärringar, id. Sm. (Värend),

Nor-lysur, n. norrsken. Ö. Dl. Norr-lyser,
Ul..; nor-lysning, f.; nol-lysa, f. id. Bhl. Fn.
norđr-ljós; d. nordlys.

Nórr-bänk, m. bänk vid norra sidan i ett
boningsrum. Sk. (Bjäre h.).

Nórr-fången, adj. som icke visar rätt mot
norr; om kompass. ”Han ä ikke riktigt
nórr-fången”. Fl. (Nl.).

Nórr gute, m. den som bor norrut på
Gotland. G.

Nórr-lidt, adj. n. lutande mot norr,
belägen mot norr; om åker och andra odlade egor.
Fl. (Nl.).

Nórring, m. liten kompass (ungefär 3 tum
i genomskärning). Ul.,sdm.,öl.,fl. (Nl., Åland).

Nylle, m, den som bor norrut på Öland.
Öl. Fn. nyrđri, adj.; fsv. nyrri, adj. id. UL.

Ut-nöLings-väder, n. nordanvind med
litet drag i vester. Åland. Fn. útnyrdingr, m.
nordvestlig vind; útnorđr, nordvest; n.
utnoring el. utnyring, m. nordvestlig vind.

NOR 3, n. litet barn. ”Dä lilla noret. Ja
hade ett sådant litet nor på armen”. Sk.
(Tygelsjö). D. nor, n. id.

NOR 4, m. tenor (på fiol). G.

NOR 5, f. vak i isen. G.

NORIS-REM el. Norges-remm, f. en skinnrem
om hästens hals att hänga hästbjällran på.
Benämningen deraf att remmen med hästen är köpt
i Norige. Dl. (Mora). Fn. Noregr, äldre
Norđvegr, m. eg. den norra vägen, de nordliga landen.

NORJE, n. ett utbygge på ett boningshus med
deri små inredda rum. Sk. (Ox.,Skytts h,).

NóRKA el. nurka, v. n. 1 småsyssla, smått
pyssla med något arbete, men dervid föga uträtta;
vanligen om gamla personer. ”Han går
alltjämnt å nórkar (el. nurkar), men dä tyer inte”.
Sk.,bl. D. d. nørke; schwab, norken, id,
(Schmid, 409).

Nurk, m. en som smått pysslar med något
arbete, men dervid föga uträttar. ”Dä ä en
riktig nurk, han går bårstens å nurkar”. Sk.,
bl. D. d. nork, n. id.

NóRKAN, m. orkan. S.Sk.,hl.

NORNA, nyrna, nörna (ipf.·nte), hemligen
åtvarna någon genom ord eller åtbörder; göra
någon uppmärksam på. ”Han nörnte honom. Nörna
te’n att han ser hit”. Kl.,sm.,bl.,sk. (Ö. Göinge).
Jfr nyra 2, som troligen är samma ord.

Nörning, m. väckelse, påstötning. Kl.,sm.

NOS, m. (såsom i riksspr.) nos. Fn. nos (pl.
nasar), f.; n. nos, f. näsa, nos. Jfr nasä. Deraf
i munarterna:

Dabbe-nosa, f. fruntimmer, som ej håller
sig rent om näsan. Sk.(Bjäre h.).

Nos-gräs, n. Achillaea millifolium &
Ptarmica. Sveal.

Nosa, v. a. o. n. 1 1) lukta. Sm.; 2) vädra
upp något, snoka. Sm.,fl.; 3) våga, fördrista.
”Nosa inte dit”! låt bli det! Allm.

Nosa-stark, nosa-styv, adj, som pratar
mycket, men icke är hvad han gifver sig ut för
att vara. Nk.

Nos-granner, adj, 1) som har fin lukt.
Vm.; 2) tyckmycken, nogräknad; 3) högmodig.
Vm.,sdm.,nk.

Nosma, v. a. o. n. 1 lukta, vädra upp. Sk.
(Bjäre h.).

Nos-mark, s. mark 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0501.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free