- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
469

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - NIO ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eller ok-kamrat. Eller betecknar naut (enl.
Grimm): animal quod captum est? quo fruimur?

Klava-naut, n. klafbundet nöt;
boskapskreatur vid den ålder att det ej behöfver gå
löst i kätte utan kan klavas i bås. Vb.
Klava-nöt, n. Fl. (Nl.). N. klavenaut. S. klave.

Naut-foL el. nöut-fol, f. nötaktighct,
oskickligt uppförande; vårdslöshet. Vb.

Naut-stig, n. boskapsstig, boskapsväg. Vb.
Krytyrs-weg, m. id. Dl. (Mora). Fn. nautaferill.

Naut·stongän, naut·ståkkä, adj. stångad af
hornboskap. Vb.

Naut·vidi el. naut-vi, f. eg. nöt-vidja; spö
som vallhjonet begagnar att pådrifva
boskapen. Vb.

Naut-voLän, adj. benägea till
nötaktighet, smutsighet, vårdslöshet. Vb.

Naut-tå, n. boskapsgata. Vb. Fä-tå, n.
id. Nb.(Cal.). S. .

Nautu, adj. 1) nötaktig, dum som ett nöt.
Vb. Nötug, id. Vm.; 2) smutsig, vårdslös. Vb.
N. nauten, nötaktig, oförskämd.

Nittja (ipf. nikkte), v. a. nyttja. Hs. (Db.).
Nykk (ipf. nykktä, sup. nykkt), v. a. 1) njuta;
2) nyttja. Vb. Fn. neyta, a) bruka, nyttja;
b) njuta; nýta, id.

Nödde-kräj, n. nötkreatur. Sk.

Nödde·kyd, n. kött af oxe eller ko. Sk.
Fn. nauta-kiöt, n. oxkött.

Nöta, v. n. 1 vara fäaktig, dum och trög.
Vm. Nöta åsta, v. a. 1 drifva någon som ett
kreatur. Sm.

Nöt-ale , m. urin med träck, hvarigenom
korna med svansen orena jufret, som, om det
icke rengöres, gifver mjölken en stygg smak.
”Mjölken smakar bara nöt-ale (el. ale)”. Sm.
Jfr al, m. kreaturs piss.

Nöt-alig, adj. osmaklig; om mjölk som
smakar illa genom nöt-ale. Ali(g), adj. id. Sm.

Nöt-ko·fä, n. 1) stort nöt; 2) mycket dum
menniska. Sm. Fn. nautfè, n. hornboskap.

Nötse, n. def. fähuset. Fl. (Öb.). Fn.
nauthús; d. d. nødset, n. def.; e. dial.
(Suffolk) nettus (ɔ: neat-house), id.

Nyter, adj. 1) eg. förnöjd, glad, treflig.
Allm.; 2) angelägen, begärlig. ”Han ä så
nyter på oksâr”, han vill gerna köpa oxarne.
Nk. Deraf nytelig, adj. glädjande, roande. Bl.;
nytögd, adj. som ser glad ut i ögonen. Sm.
Jfr fht. niot, adj. begärlig (Graff 2, 1048);
fn. nýtr, adj. a) nyttig, brukbar; b) dugtig,
rättskaffens.

Nyt-laus, adj. nyttlös, oduglig. G. Fn.
nyt-laus.

Nytli, adj. behaglig, smaklig, värd att
njutas. G. Fn. neytr, adj. a) bruklig, nyttig;
b) som man kan äta.

Nytsam, adj. nyttig. G. Fn. nytsamr.

Nytt (-a, -a), v. a. o. n. gagna, vara till
nytta. Fl. (Nerpes). Nyytt (-ä, -ä), njuta,
hafva nytta af. ”Han nytt int na å dy”, han
hade ej nytta deraf, njöt ej något deraf. Vb.
Fn. nýta; fe. nyttjan; d. benytte; fn. nyttja;
fht. nuzjan; nht. nützen.

Nytten, adj. hushållsaktig. Hs. N. nyten;
fn. nýtinn.

Nyttun, adj. liten och nätt. ”Jen nyttun
knaiv”. ö. Dl. Nyttug, id. ”En nyttug
flekka”. Vm.

Få·nyttiger, adj, fåfäng, onyttig. Sm.

Nöt, m. stallbroder, kamrat, i sammans.
hjord-nöt, q. v. Fn. nautr; fht. ganoz; nht.
genoss.

Nóte el. nyte, n. sällskap, i sammans,
far-nyte, far-nöte, q. v. Fn. neyti.

O-nyttig, adj. ond, sticken, trätosam. ”Han
gör sej onyttig deröver”, han blir sticken
deröfver. Vm.,ul. ”Göra sej onyttig”, träta. ”Onytti
munn”, gräl. Ög. O-nyttuar, adj. obeskedlig;
om barn, S. G. Fsv. onytar, onyttig, oduglig.
Rdq. 2, 383.

U-nött el. u nitt, adj. icke nött. Hs. (Db.,Bj.).

Yng-nöt, n. ung·nöt. Ög. (Ydre).

NIPA 1, f. 1) brant berg, hög bergspets. Hs.
(Hogdal). Nipen, m. def. namn på ett berg i
Bjuråker (Hs.). Nip fjellet, n. def. nordvest om
Städjan; 2) hög brant åbrädd, bestående af
mojord. Åm. Nip, f. id. Mp.,jtl. N. nipa, f. brant
berg; fn nýpa. f. S. gnaup.

NIPA 2, s. niopa.

NIPEN, adj. rädd. bestört. ”Ja ble så nipen”.
Vm. (Herv.,Id.). Nippin, Dl. (Tuna); niffst, id.
Hs. (Db.). Fn. hnípinn el. nipinn, bekymrad;
eg. krokig, böjd; moes. ga-nipnan, v. n. blifva
bedröfvad, sörja.

NIPPA, v. n. o. a. 1 coire, procreare liberos
ex famula. Nipp, n. coitus. Ög.,sm.

NIPPER 1, f. pl. taggar af gyllenådren. ”Hän
har nipperna. Han har ondt av nipperne”.
Sm.,hl.

NIPPER 2, adj. 1) fin, nätt; som vill vara
mycket fin, nätt och artig. Vm. (Herv.,Id.);
2) snyggt klädd. Vb. Fn. nipr, adj. vacker,
nätt; n. nipper, len, nätt (Hallager, 82); d. d.
(Slesvik) nipper, adj. fin, nätt; ns. niber, nätt,
vacker; lett. nippers, duglig, hurtig; fornpers.
niba, skön.

Nipper·nätt adj. mycket fin och nätt. Vl.

Nipper·tippa, f. 1) granlåtsdocka;
fruntimmer som alltförmycket fjeskar med sin
klädsel eller vill synas förnäm; 2) snarsticket
fruntimmer. Allm.

Nipp i nipp, adv. i hack och häl. G.

Nippra, v. n. 1 vara högfärdig. Sdm.

Nipprug, adj. egensinnig; högfärdig. Sdm.

NIPPRA, s. nappa.

NIPPRAM-GRÄS, n. Potentilla anserina.
Wahlenb., fl. suec.

NISAM, nishund, niska, nisker, niskiskórpa,
niskskórpa. s. nid.

NISSE 1, (pl. nissar), m. tomtegubbe, ett slags
husgenius, som säges vara liten, klädd i grå
kläder och röd toppmössa. Kallas ofta goe-nisse,
stundom nisse-go-dräng, m. Allm. D., n. dial.
nisse.

Nissa, v. n. 1 småsyssla, pyssla (liksom
goe-nissen). ”Hva går du å nissar efter”?
Sk.,hl.,bl. D. nisse, id,; swz. nissla,
”kleinigkeiten betreiben” (Tobler).

Puke-nisse, s. puke.

NISSE 2, n. propr. Nils. Allm. Nöjls, Sk.

NISS·VERK, niss-verkar, s. nid.

NIST el. nest, i. äckel, vämjelse, leda. ”Du
behöver inte ha nö’n nist te´et för dä ä rånt,
dä va ja”. Hl. (Skällinge). Fn. hniss, n.
afsmak eller stark smak vid mat; n. niss, m. stank,
obehaglig lukt; gr. ϰνίσσα, f. ånga och lukt
af stekt fett eller fläsk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free