- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
387

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli första bref till Timoteus - 1 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pauli första bref till Timoteus.

Kap. 3: 16—4: 6.

t Detta kan icke syfta på de egentliga
buden, som ju icke äro svåra att förstå,
utan på allehanda guddomliga och andliga
ting, som de tro sig hafva fått syn på
genom sina funderingar öfver judiska sagor
och gammaltestamentliga slägtregister.

tt Ordagrant: genomförsäkra, d. v. s.
med mycken säkerhet påstå. Dessa ting
äro för dem obekanta, men det hindrar
dem icke att med den största säkerhet
lära om dem. Ingen är så säker i sina
påståenden som den okunnige. — Märk
för öfrigt, att Paulus här icke har att göra
med villolärare, som sökte att föra de
troende under Mose lag, utan med fantaster
och svärmare, som dock blefvo qvar på
den kristliga gj^uuden. Mot villolärare af
det förra slaget uppträdde han på ett vida
allvarsammare sätt. Jemför anm. till v. 3.

8. Men vi* veta, att lagen**
är god, t om man brukar honom
på lagenligt sätt,tt

Rom. 7; 12, 14.

* vi som känna Guds frälsningsplan
(v. 4).

** den mosaiska lagen.

t Ordagrant: skön. Se anm. till Matt.
26: 10, Mark. 9: so.

tt på ett sätt, som öfverensstämmer
med hvarje lags väsende och ändamål.
Begagnar man den på annat sätt, t. ex.
såsom underlag för svärmiska funderingar,
så är den icke god. Samma regel gäller
äfven allt annat, som i och för sig är
godt. Det är godt under förutsättning, att
det brukas på ett rätt sätt, men icke
vidare.

9. vetande detta, att för en
rättfärdig* är lag ické satt** utan
för laglösa*** och ounderdåniga, f
gudlösa och syndare, ff oheliga
och oandliga, t* fadermördare och
modermördare, mandråpare,

Gal. 3: 19, 5: 23.

^ för en, som i alla afseenden är sådan,
som han bör vara.

** ingen lag och således icke heller den
mosaiska.

*** för sådana, som lefva i strid med
de rättsgrundsatser, som lag innehåller.
Hvarje lag söker att framställa, hvad som
är rätt. För dem, som redan lag
förutan göra det rätta, behöfves alltså ingen
lag. Men för dem, som lefva annorlunda.

behöfs han, och för dem är han till. Detta
är en allmän regel, som gäller hvarje lag
och derför äfven den mosaiska.

t sjelfrådiga, som icke vilja underordna
sig någon eller något.

tt Gudlösa och syndare äro sådana,
som icke frukta Gud, icke heller bry sig
om hans vilja, utan lefva i strid deremot.

t* oheliga: som icke fråga efter det
heliga; oandliga: som äro likgiltiga för allt
andligt och guddomligt.

10. horkarlar, drängaskändare,*
menniskosäljare,** lögnare,
men-edare, och om något annat
strider f mot den sunda läran,tf

* män, som bedrifva otukt med män.
Se anm. till Rom. 1: 2 7.

** Att hafva trälar och sälja dem var
hvarken i Mose lag eller någon annan lag
på den tiden förbjudet. Men att med våld
eller list beröfva en fri man friheten och
sälja honom till träl, det var i Mose lag
uttryckligen förbjudet. Se 2 Mos. 21: 16,
5 Mos. 24: 7. Det är ock endast detta,
apostelen här åsyftar. Om hans ställning
till slafverifrågan se anm. till 1 Kor. 7:21.

t d. v. s. och andra, som göra något,
som strider o. s. v.

tt d. v. s. evangelium. All
orättfärdighet är i strid mot evangelium, och för
dem, som lefva deri, är lag till men icke för
andra.

11. enligt evangelium* om den
salige Gudens herrlighet, **
hvil-ket blifvit åt migf anförtrodt.

Gal. 2: 7. 1 Tess. 2: 4.

* Sammanhanget är: vetande detta (v.
9) enligt evangelium. Hvad apostelen här
framställt, är den sant evangeliska
uppfattningen af lagens betydelse.

** Evangelii väsen är att uppenbara
Gud och hans herrlighet. Ty uti Kristus,
som evangelium förkunnar, framträder Gud
i sitt sanna majestät, så att den, som ser
Kristus, ser Gud. Se Joh. 1: 14, 17, 12:
4 5, 14: 9. Målet för Kristi verksamhet
var också att förherrliga Gud (Joh. 13: 3 2,
17: 4) och uppenbara hans namn (Joh.
17: 6). Endast genom den sanna
kännedom af Gud, som evangelium gifver, blir
menniskan i stånd att bedöma andliga
förhållanden. Det var ock endast genom
evangelium, som Paulus sjelf lärt sig att
förstå lagen.

— 387 –

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free