Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli första bref till Timoteus - 1 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 5: 2 2—6: 1.
Pauli första bref till Timoteus.
äro utan betydelse för det kristliga lifvet,
och som man derför icke bör upptaga
de troendes sinnen med. Hvad apostelen
menar, synes af v. 4. Han uttalar intet
omdöme om dessa lärors riktighet eller
oriktighet. Hade han menat falsk lära,
skulle han säkert hafva begagnat ett
skarpare ord.
4. icke heller gifva akt på*
sagor** ocli ändlösa slägtregister, f
hvilka mer erbjuda
undersökningar än den hushållning af Gud,
som är i tro.ff
1 Tim. 4: 7. 2 Tim. 2: 16, 23. Tit.
1: 14. 3: 9.
* icke ens sysselsätta sitt sinne med.
** judiska sagor (Tit. 1: 14). Dermed
menas diktade berättelser (se 2 Petr. 1:
16) angående bibliska händelser och
personer. På sådana berättelser är den
judiska öfverlemningen rik. Äfven i den gamla
kristenheten uppkommo en stor mängd
sagor om Kristus och hans apostlar.
t Judiska slägtregister användes af
svär-mare såsom underlag för allehanda
allegoriska och vidunderliga uttydningar och
beräkningar. De trodde sig nämligen i
dem finna en hemlig, guddomlig vishet.
Paulus kallar dem ändlösa, emedan de
gåfvo uppslag till ändlösa funderingar och
betraktelser.
ft Dessa sagor och slägtregister erbjuda
ändlösa undersökningar utan resultat;
evangelium deremot erbjuder den hörande Guds
hushållning, d. v. s. den frälsning, som Gud
anordnat, och som sker genom tron på
Kristus.
5. Men* befallningens
ändamål** är kärlek*** af ett rent
hjertaf och af ett godt samveteff
och af en oskrymtad tro,t*
Rom. 13: 8 följ. Gal. 5: 14. 1 Petr.
1: 22.
* Då Paulus börjat v. 3 med en
försats, så skulle man här vänta en eftersats.
Men i stället vänder han talet på annat
sätt, hvarigenom meningen blir
ogramma-tisk. Sådant är hos Paulus ej ovanligt.
Se ett alldeles liknande exempel i Rom.
5: 12 följ.
** ändamålet med den befallning, som
du skall gifva dem (v. 3).
*** Genom de der sagorna och
slägt-registren och alla deraf föranledda
undersökningar uppväcktes strider, som störde
kärleken. När apostelen alltså befalde dem
att icke vidare befatta sig med dessa
saker, så skedde det i ändamål att hålla
kärleken vid makt. För öfrigt må
märkas, att apostelen här med kärleken menar
den kristliga brödrakärleken.
•• ett uppriktigt hjerta.
• t ett samvete, som vittnar om hjertats
renhet. Om samvetet se anm. till Rom.
2’ lö.
t* en sann och uppriktig tro på Kristus
0’emför 2 Tim. 1: ö). Ty denna tro är
roten till den kristliga brödrakärleken.
6. från hvilka (stycken)* några
hafva farit vilse** och vändt sig
bort t till fåfängt tal,tt
1 Tim. 6. 4, 2 0.
* d. v. s. från det rena hjertat, det
goda samvetet och den oskrymtade tron
samt den kärlek, som ur dem framgår.
** Grundtextens ord betecknar
egentligen förfela ett mål. Utom här
förekommer det endast i kap. 6: 21, 2 Tim. 2r
18. Paulus betraktar de nämda styckena
såsom ett mål för de troendes sträfvan.
Detta mål hafva »några» förfelat, säger
han. De hafva ej nått det.
t bort från evangelium och dess enkla
lära om frälsning genom tro (v. 4).
tt sådant tal, som är utan något värde
för den troendes lif. Apostelen menar de^
nyss nämda sagorna och slägtregistren. —
Det var på Pauli tid, såsom det är nu.
När kärleken kallnar hos en troende, så
förlorar han sinne för det enkla
evangelium och blir öppen för allehanda
fantastiska funderingar, grundade på allegoriska
uttydningar af bibliska slägtregister,
siffer-tal, mått o. d. Dessa blifva för honom
ytterst vigtiga; han ser i dem ett stort
andligt ljus; de tända en febereld i hans
hjerta, och den elden räknar han för
kristlig värme. Derigenom hindras han att
märka det bedrägeri, hvari han är fången.
7. viljande vara laglärare,
ehuru de icke förstå hvarken det,,
som de säga,** eller hvad (saker)t
de med stor visshet försäkra om.ff
^ viljande lära andra den mosaiska
lagens rätta mening. Denna trodde de sig
hafva funnit i sina funderingar öfver
sagor och slägtregister.
** Det, som de säga, är så konstigt,
att de icke ens sjelfva förstå det. Men
för dem och för många andra synes det
mycket djupsinnigt.
— 386 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
