Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Katolicism och protestantism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gagn i predikan om tron, som många dunkla bibelspråk, d. v. s.
de utlades med Guds klara ord till trons stärkande och själens
tröst. Luther gjorde det gamla dogmat åter lefvande genom
trons ljus utan att lägga märke till, att där funnos ting, som
icke voro alldeles i stycke med den reformatoriska trons väsen.
I själfva verket brukade han sålunda dogmat på ett ohistoriskt
sätt, hvilket icke bör hindra oss att se det från historisk
synpunkt och att med religiös kritik döma om dess olika
beståndsdelar och om dessas religiösa värde eller ovärde. Det gäller
blott att därunder icke förlora det ljus, som insikten i Guds
ords rätta väsen förlänar.
Vid kritik på dogmen kan man gå ensidigt och irreligiöst
tillväga. Med denna anmärkning kommer jag då till det andra,
som svaret på den uppställda frågan ej får förbigå.
Jag har i ett nyss utgifvet arbete sökt uppvisa, att den
teoretiska tillegnelse af kristendomen, som den gamla kyrkan i
sitt teologiska arbete sökte vinna, visserligen icke i
enskildheter, men dock till den bärande grundtendensen måste anses
förenlig med kristendomens väsen. Jag menar därmed den
idealistiska tendensen, som man kan spåra i dogmats
grundvalar. När många af de mera bemärkta teologerna under de
sista årtiondena ej velat se saken så, har det berott därpå, att
de uppfattat religionen i allmänhet såsom endast hänförande
sig till människans praktiska behof. Jag tror emellertid att
detta är en ensidig synpunkt, som lätt förleder en att företa
en kritik, som är emot trons mera omfattande intressen.
Religionen skall höja människan öfver alla inre tvedräkter, således
äfven öfver den tvedräkten, att man icke kan se Gud i en sann
helhetsuppfattning. Häfstången för det kristologiska dogmats
utveckling ha vi att söka i denna omständighet. När de gamla
kyrkolärarne togo den grekiska intellektualismen i sin tjänst
och skapade dogmat, skedde det väl ändå i grunden af ett
idealistiskt intresse, som vi ännu måste räkna till de
oförytterliga elementen i religionen. Fördenskull behöfva vi icke taga
dogmats gamla formler okritiskt såsom en gång för alla
afgjorda formuleringar, men vi böra vara angelägna att med
religiös förståelse nalkas deras till grund liggande intentioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
