Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
864
Kock: Ljudförbindelsen ai w.
det utan noggrann kännedom om hvaije måls
ljudförhållan-den över huvud. Därför kommer det kanske ock att
framdeles visa sig, att likalydande former i olika mål stundom
äro att förklara på olika sätt.
Emellertid torde följande huvudsynpunkter dock vara
oomtvistliga.
Såsom nämnt måste åtskilliga mellanstadier hava
passerats vid utvecklingen -œw- > -iö- (*snœwR > sniör etc.),
troligen lu > eu > io. Yi hava även erfarit, att ø-ljudet i
gen. sg. snævar etc. förskriver sig från nom. sg. *$nœwR
etc. — Men liksom œ från *snœwn överfördes till de
tvåsta-viga formerna, så hava under utvecklingen av *snœwR genom
mellanstadierna *sn&uR, *sneuR, *sniuR även senare
vokalerna e och i naturligtvis kunnat överföras till de
tvåsta-viga formerna. Så fick man i vissa trakter genom
påvar-kan av nom. ack. *snéuR, *sneu i gen. sg. och nom. pl.
*snewaRj i gen. och ack. pl. *srföwa, dat. sg. *snéu>i. På
analogisk väg förlorades to i *snetoaR *snéaR etc., och då
som bekant e i fsv. ljudlagsenligt kvarstår framför vokal
(Flodström i TfF. NR. IY, 64, Kock: Fsv. ljudl. I, 121
noten 1), bibehölls ^-ljudet i *snéaR etc. Härigenom
förklaras bygdemålsformerna sne, se, fre och det sällsynta fsv.
se-"sjö" i seby (SD. I, 707). Jag lämnar oavgjort, huruvida danska
riksspråkets sne är att fatta i överensstämmelse med det
dialektiska svenska sne, eller om det, såsom Hultman Ark. nf.
XIII, 218 noten vill, är ett tyskt lån. I Handlingar till
upplysning af Finlands häfder YI: 372 (1496) finnes två gånger
snee (jmf. Söderwälls ordbok) i ett brev från biskop Magnus
Stjernkors, Sten Sture m. fl. till ärkebiskop Jakob Ulfsson;
då brevet mycket ofta såsom ändelsevokal har e i st. f. a
och även annars innehåller en och annan danism, kan också
snee bero på danskt inflytande1).
*) I harmoni med e-ljudet i det svenska bygdemålsordet me skulle ook
e-ljudet i det runristade fsv. sil (eilu, selu) kunna förklaras och ävensA
vokalen i isl. fsv. é "alltid". Om andra uppfattningar av sil och é se 864, 868, 872.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
