Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
864 Kock: Ljudförbindelsen ai w.
i dat. sg. m. och i hela dat. pl. *slaiwumy i dat. sg. neutr.
och i en massa kasus i bestämda formen *slaiwu. Alla dessa
kasus utvecklades till *slaium, *slaiu > *slœium, *slœiu, och
sedan œi överförts till nom. sg. mask., fem. och neutr. o. s. v.,
övergingo de nya *sl<eiu>R, *slœiw, *slœiwtt till *sløyr, *sløy,
* sløytt] därifrån oy i nygutn. sloygur *). Såsom nämnt använder
isländskan pl. snióvar av sniór "snö" och ävenledes svenska
dialekter (gottländskan?) pl. snåiar "snöväder". Jag förmodar,
att från dat. pl. *snai[w]um, *snœium œi överfördes till nom.
ack. sg., och att de nya *snœiwR} *snœiw blevo *snøyR, *snøy7
nygutn. snoy.
Med några ord må ock de skiftande bygdemålsformerna
för övrigt av de diskuterade orden omtalas.
Ordet "sjö" heter i Över-Kalix si, i Helsingland se, i
Dalarna siu. I skilda trakter av Norge dels Sju- i
gårdnamn i Vestfold, dels sjy i Österdalen (Trysil), Nordmøre,
Namdal, dels sy i Helgeland. — "Snö" lyder i Skåne sni,
sniv, sny, i Halland sny, i Blekinge sniv, sni, i Helsingland
sne. I Nordland och Osterdalen i Norge s ny] Ross upptar
(s. 647) snu-viit "snöhvit", som väl uppstått ur *sniu-hvit
(jmf. Sju- i gårdsnamn). — Subst, "frö" motsvaras i Dalarna
av en form, som etymologiskt på isländska skulle heta */ré,
och förhållandet är detsamma i Søndfjord och Nordfjord i
Norge {fre). — Adjektivet "slö" återfinnes i norskan under
formerna slu (Yestfold), sly (Österdalen) *). — Flera
bygdemålsformer har jag underlåtit att nämna.
Det måste bliva undersökares av de speciella bygdemålen
uppgift att i detalj förklara alla dessa skiftande
bygdemålsformer, då det tydligen ej är möjligt att med säkerhet göra
*) Då w i fsv. siowar "sjöar" etc. dialektiskt övergått till gh, senare
g (äldre nysv. stö g ar etc., Noreen i Ark. I, 161 ff.), så kan väl g i nygutn.
sloygur hava utvecklats nr w i ack. sg. *slaiwan etc.
Jmf. om dessa former Bietz’, Aasens och Boss’ ordböcker ävensom
Ordbok öfver allmogeord i Helsingland och Noreens glossar till Dalmålet i
Sv. lm. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
