Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formgivning utan spånbildning, av Olov E. Svahn - Gjutning - 21. Allmänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gjutning
tion kommer därigenom material att saknas, och en hålighet
uppstår. En sugningshålighet igenkännes på att dess begränsningsytor äro
ojämna och uppvisa stelningsfigurer av ytligt liggande kristaller. Till
jämförelse kan nämnas, att en hålighet på grund av en
gasutström-ning alltid har jämna och avrundat utformade väggar.
Krympspänningar uppstå i gods, där avsvalningshastigheten är
mycket varierande i olika partier inom samma detalj. Detta kan
förorsakas exempelvis genom stora variationer i godstjocklek. Som en följd
av krympspänningar uppträda ibland sprickor. Stora kvarstående inre
spänningar försvaga godset och göra det olämpligt för maskindelar,
som utsättas för större belastningar.
Med segring förstås ett förlopp hos en legering, varvid denna vid
stelnandet avskiljer vissa beståndsdelar, vilka ansamlas i en viss del
av godset. Man får därigenom inhomogent gjutgods. Segringen beror
av de ingående beståndsdelarnas specifika vikter, av legeringens
stel-ningsförhållanden samt av avkylningshastigheten. Praktiskt utnyttjas
segringsfenomenet bl. a. vid gjutning av vitmetall som slitytor i lager.
Man låter vissa »bärande» kristaller koncentreras i ytskiktet.
Genom gasutveckling förhindras eller försvåras gjutningen av vissa
material. Ren koppar blir exempelvis porös genom att den vid
stelnandet upptager gaser. Den kan därför ej gjutas. Gasutvecklingen
kan härröra antingen från metallen eller legeringen själv eller från
någon fysikalisk eller kemisk process vid den heta smältans kontakt
med formmaterialet. Sålunda förekommer utveckling av vattenånga,
då fuktiga sandformar begagnas.
Oftast använda gjutbara legeringar.
C:a 70% av allt maskingjutgods utgöras av gjutjärn eller
stålgjut-gods.
Av kopparlegeringar förekomma sådana med tenn, zink eller nickel
som andra beståndsdel och med mycket varierande sammansättning.
Dessutom gjutes nysilver, som är en legering av koppar, nickel och
zink.
Zinklegeringar med tenn och koppar etc. samt aluminiumlegeringar
med koppar, tenn, zink eller kisel och magnesiumlegeringar med
aluminium, koppar eller tenn utgöra de huvudsakliga gjutlegeringarna.
Även de tidigare nämnda vitmetallerna (legeringar mellan bly, tenn
och antimon) äro väl gjutbara och ofta förekommande i speciella
tillverkningsgrenar.
199
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
