Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skeppsbyggnadskonstens historia - Skeppsbyggnadskonsten under nya tidens första århundraden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
732
SKEPPSBYGGNAD.
Fig. 967. »Stora Kravelen», svenskt krigsskepp, byggt på
1530-talet. Efter en teckning av amiral J. Hägg.
delaktiga under närstrid; de inverkade dock högst oförmånligt på manöverförmågan och
skrovets motståndskraft i sjögång. Då artillerielden omkring år 1600 börjat göra
änt-ringen mindre viktig, började akterkastellen avtaga i storlek, till fromma för stabiliteten
och manövreringen.
Under Gustav Vasas tid (1521—1560) gynnades det svenska skeppsbyggeriet
mycket av konungen, som lät införskriva utländska skeppsbyggmästare och skapade
Sveriges första verkliga örlogsflotta. Skeppsbyggandet bedrevs så raskt, att en galär
lär hava kunnat byggas på 50 dagar. De svenska krigsskeppen växte också relativt
hastigt i storlek och stridsvärde; ja, det kan kanske t. o. m. sättas ifråga, huruvida icke
Sverige under Gustav Vasas och. Erik XIV:s tid kan betraktas som
föregångslan-det bland skeppsbyggande
nationer. Den i början av
1530-talet sjösatta »Stora
Kravelen» (fig. 967) uppges
sålunda hava haft den för
tidens förhållanden
oerhörda längden av 55 m, och
dess akterkastell höjde sig
8 m över vattenytan.
Under Erik XIV:s regering
stodo de svenska
örlogsvarven på höjden av anseende;
konungen själv var särdeles
intresserad av
skeppsbyggeriet och ägnade den största
omsorg åt flottan samt
förfärdigade själv modeller och
gav föreskrifter, huru
skeppen skulle byggas. Då
byggdes (åren 1563—64) i
Kalmar det berömda
173-kanon-skeppet »Mars», även kallat
»Makalös», emedan dess like
samtidigt knappast funnits
(fig. 968). Adolf Fredriks
och Gustav III:s berömde
skeppsbyggmästare, F. H.
af Chapman, försökte med
ledning av
tillgängliga’uppgifter rekonstruera detta
skepp, och kom därvid till
det resultatet, att »Makalös»
måste hava haft en längd
ungefär lika stor som de
av honom tvåhundra år
senare konstruerade
linjeskeppens.
Fig. 968. »Mars», svenskt amiralskepp från 1560-talet. Efter
en teckning av amiral J. Hägg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
