Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skeppsbyggnadskonstens historia - Medeltidens skeppstyper - Skeppsbyggnadskonsten under nya tidens första århundraden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKEPPSBYGGNADSKONSTENS HISTORIA.
731
byggda, åtminstone under tidigare skeden. Kravellbordläggningen infördes säkerligen
från Sydeuropa, där detta byggnadssätt var mycket gammalt. Ordet kravellbyggd
hän-tyder på byggnadssättet hos karavellerna.
Skeppsbyggnadskonsten under nya tidens första
århundraden.
Fig. 966. Stort engelskt krigsskepp från konung Henrik VIILs
tid (1509—1547).
De stora geografiska upptäckterna medförde, att sjöfarten sköt fart på ett helt
annat sätt än förut. Den Uppblomstrande transoceana handeln gjorde, att helt andra
fordringar på skeppens storlek och sjöduglighet måste ställas än tidigare behövts. Detta
återverkade givetvis på skeppsbyggnadskonsten, som fick nya och svåra problem att
lösa, samtidigt med att skeppsbyggeriet, tack vare de många nybyggena, blev en
betydande näring. Skeppen blevo större och riggarna växte i höjd; ovanom underseglens
väldiga dukar buktade sig
märsseglen, och snart
till-kommo de än högre svällande
bramseglen. Vid 1500-talets
slut var den rigg i huvudsak
Utvecklad, som intill senare
delen av 1800-talet förts på
de största skeppen, nämligen
tre råsegel över varandra
på den fulltacklade masten,
som var sammansatt av
undermast, märsstång och
bramstång. Under 1500-talet
torde ännu icke bramstång
och bramsegel hava förts
på aktersta masten.
Skroven byggdes större, starkare
och sj ovärdigare; sidorna
höjdes.
På större krigsskepp blev
det vanligt, att placera
kanonerna i två lag på skilda
däck, varjämte lätta pjäser anbringades i för- och akterkastellen. För att motverka
bestyckningens försämrande inflytande på stabiliteten, drogs övre delen av
skeppssidorna inåt, så att bredden på övre däck var betydligt mindre än vid vattenlinjen. En
mera markerad skillnad mellan krigs- och handelsskepp uppstod. Den hastiga
utvecklingen under 1500-talet var emellertid icke i alla avseenden så lycklig. På de största
krigsskeppen staplade man sålunda i akterkastellet ett flertal, föröver sluttande, kortare
däck över varandra. Aktern kunde sålunda höja sig ända till 11—12 m över vattenytan.
Ett år 1592 av engelsmännen erövrat portugisiskt skepp, av största typ med en längd
av c:a 50 m och en bredd av 14 m, hade längst akterut inte färre än sex däck, varav de tre
nedersta voro genomgående, d. v. s. sträckande sig över skrovets hela längd. Dessa
otympliga akterkastell hade militära hänsyn att tacka för sin uppkomst, såsom varande för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
