Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Simbälte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIM
SIN
545
Anses tjena fisken att höja eller sänka sig 1
vattnet. [Simm —.]
SIMBÄLTE, n. 4. Se Simgördel. [Simm —.]
SIMFENA, f. 1. Se Fena.
SIM FOT, m. 3. pl. — fäller. Hvarje af
vat-lenfåglarnes med en hud förenade fölter.
SIMFÅGEL, m. 2. pl. - fåglar. Fågel med
simfötter, d. v. s. vattenfågel.
SIMGÖRDEL, m. 2. pl. — gördlar. Gördel,
hvarvid uppblåsta påsar af hundskinn äro fästade,
af hvilka den person, som är iklädd gördeln,
upp-bäres på vattnet.
SIMHINNA, f. 4. o. SIMHUD, f. 2. Hinna,
bud, som förenar tårna på simfåglars fotter.
S1M1L0R, - - lå’r, n. sing indef. (af fr. Semi
l’or, halfguld) Ett slags metallblandning af
koppar och zink.
SIMINRÄTTNING, f. 2. Se Simskola.
SIMKLÄDER, 3. pl. Enkom gjorda kläder,
så inrättade, att man i dem uppbäres på vattnet.
SIMKONST, f. sing. Konsten alt simma.
SIMLA, se Semla.
SIMLÄRARE, m. 5. Lärare j simkonsten.
SIMMA, v. n. 3. Impf. Sam; pl. Summo.
Sup. Summil. (I Göta mål säges Simmade,
Sim-mal.) 4) Genom ändamålsenlig rörelse med
händer och fötter hålla sig uppe på vattnet, eller
förflytta sig i vattnet antingen på eller under
dess yta. S. väl, fort. S. under vallnel. S.
på rygg. S. på ell bräde. — 2) Se Flyla, 2.
En timmerflotte kom s-nde. S. i luften, sväfva
deruti. (Fig.) S. i nöjen, i öfverflöd, njuta nöjen
i öfverflöd, hafva öfverflöd af alla slags
lefnads-behof. S. i tårar, gråta bittert. —
Simmande, n. 4.
SIMMAGISTER. si’mmaji’st*r, m. 2. pl. —-
gisl-rar. Hederstitel, som med vissa högtidligheter
tilldelas de lärjungar vid cn simskola, hvilka
af-lagt prof på förvärfvad utmärkt skicklighet i
simkonsten.
SIMMARE, m. 5. En, som simmer eller kan
simma.
S1MMIG, a. 2. Inkokad lill viss tjockhet. —
Simmighel, f. 3.
SIMNING, f. 2. Kroppens uppehållande öfver
vattnet eller förflyttande på eller i detsamma
genom rörelse med armar och bcn.
SIMONI, - - ni’, f. 3. Handel med andeliga
sysslor. Benämningen är bildad efter den i bibeln
omtalte magern Simon.
SIMPA, f. 4. Ett slägtc af de Taggfeniga
fiskarna, med platt hufvud, bredare än kroppen,
och två hvassa taggar på gällockcn. Cottus.
SIMPEL, si’mmp’1, a. 2. (fr. Simple, lal.
Simplex) 4) Enkel. S. utväg, Ett helt s-l
medel. Ingenting är simplare. Det är helt s-l.
— 2) Rät och slät, oprydd. Simpla kläder. —
3) Ringa, menig. S. bonde, soldal. S.
adelsman, ej grefve eller friherre. — 4) Passande
endast för menige man, för folk af lägre stånd; äfv.
låg, föraktlig (i moralisk mening).
SIMPELT, adv. 1) Enkelt. S. tillagad föda.
Hell s., utan alla omständigheter. Enkelt och s.,
sc Enkelt. — 2) Rätt och slätt, utan prydnad.
S. klädd. — i) Dåligt, föraktligt. Bära sig
s. ål.
SIMPLATS, m. 3. Ställe, der man kan simma.
SIMPLICITET, simmplisilét, f. 3. (lal.
Sim-plicitas) Enkelhet.
SIMPROMOTION, sfmmpromotschön, f. 3.
Offentlig högtidlighet vid en simskola, då prof i
simkonsten afläggas och simmagister-diplomer utdelas.
SIMS, sfmms, m. 3. (t. Gesims) Utstående
sten på en dörrpost m. m., hvarpå dynslenen till
hvalfbågen hvilar.
SIMSHYFVEL, sfmmshyVl, m. 2. pl. —
hyf-lar. Särskilt slags hyfvel, som begagnas för
simser.
SIMSKOLA, f. 4. Undervisningsanstalt för
dem, som vilja lära att simma.
SIMSLIST, f. 3. Se Karnis.
SIMSNÄPPA, f. 4. Ett slägte af Simfåglarna.
Phalaropus.
SIMSTEGEL, n. 5. Sådant slags tegel, som
begagnas till listverk.
SIMSTÄLLE, n. 4. Se Simplals.
SIMULAKER, –låck’r, m. 3. pl. -2 akrer.
(fr. Simulacre, af lat. Simulacrum, bild, sken,
liknelse) 4) För öfning tillställd, låtsad drabbning
emellan särskilta afdelningar af en sammandragen
truppstyrka. — 2) (üg.) Låtsad strid. [— lacker.]
SIN (i kort), ra. o. f., SITT, n. sing. (plur.
Sine ell. Sina, m. Sina, f. o. n.) Pronomen poss.
o. refl., hvilket hänför sig tillbaka på meningens
subjekt och brukas endast i böjd kasus. lian,
hon, de ligga i sin säng. Han har förlorat
sin möda, sill arbete, sina penningar. Han
har sina 50 år på nacken, är 50 år gammal.
Hvar sin, sc Hvar. Sin egen herre, sin egen,
se Egen, l sinom (gammal böjd kasus) lid, när
tiden är inne, när så behöfs, när tillfället så
fordrar. — Neutr. sing. Sill brukas ofta subslantivt
och betyder: a) Det sig, honom tillhöriga. Hvar
och en lar sill. Ge hvarjom och enom sill,
det honom tillhör. — b) Sin boning. Gå hvar
hem lill sill. — c) Göra sill lill, allt sill lill,
bidraga hvad man kan till något. — Subslantivt
säges äfven: De sina, sina anhöriga, sin familj;
äfv. sina landsmän, anhängare, vänner, kamrater.
Man är skyldig all hjelpa de sina.
SIN (i långt), s. oböjl. Slå, vara i s., (om
kor) ej gifva mjölk.
SINA, v. n. 1. 1) (om kor) S. ell. s. äf,
upphöra all gifva mjölk. Säges äfv. om qvinnobröst.
— 2) (fig.) Uttorka, uttömmas, afsianna, upphöra.
— Sinande, n. 4.
S1NDAL, sfnndall, n. sing. indef. Ett slags
fordom brukligt ijockt taft.
SINDER, si’nnd’r, n. sing. GlÖdspån, som vid
jernets smidning affaller i form af slora fjäll.
SINEKUR, –ky’r, m. 3. (fr. Sinécure, af
lat. Sine, ulan, och Cura, möda) Tjensl med lön
ulan arbete. Lalmanssyssla.
SIMFONT, se Symfoni.
SINGLA, v. n. i. (pop.) Uppkasta en slant
o. s. v. i luften på det sätt, alt han hastigt och
många hvarf svänger omkring sig sjelf, tills han
åter faller ned. Egentl. en barnlek, äfv. ett slags
spel med slantar. — Sin g lan de, n. 4. o.
Sing-ling, f. 2.
SINGULAR, sinngulår, m. 3. (lat. Singularis;
gram.) Numerus, som utmärker etl enda föremål.
Ental. — Motsats: Plural.
SINGULA1UTET, sinngularilét, f. 3.
Besynnerlighet.
SINGULIER, sinngulljä’r ell. sännggylljä r, a. 2.
(lal. Singularis) 1) Synnerlig. — 2) Sällsynt,
utmärkt. — 3) Besynnerlig, egen.
SINING, f. 2. 1) xMjölkningens afstannande
hos kor och andra djurhonor; upphörande alt
gifva mjölk. Kan äfven sägas om qvinnor. — 2)
(fig.) Ultorkande, afstannande.
SINK, si’nngk, n. sing. (fam.) Sinkande (af
Sinka, I).
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
