Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Polypartad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
POL
POR
många fångarmar, dit äfven Jättepolypen hörer.
— fl) Benämning på sjelfva djuren i Djurväxterna
(Zoofyterna). — 2) (med.) Köllväxt i någon af
kroppens håligheter.
POLYPARTAD, polypårladd, a. 2. Som
liknar en polyp (bem. 2).
POLYTEKN1SK, pålytécknissk, a. 2. (från grek.)
Som omfattar många särskilta konster eller
vetenskaper. P-t institut, så beskaffad läroanstalt.
[— technisk.}
POLYTEISM, pålylcfssm, m. 3. (från grek.)
Mångguderi.
POLYTEIST, pålytefsst, m. 3.
Mångguda-dyrkare.
POLÖRT, f. 3. Ört på Lappska fjällen, med
hvila blommor. Diapensia lapponica.
POMADA, pomåda, f. 4. (fr. Pomade, ital.
Pomata, af Pomo, äple) Hårsalva.
POMADERA, v. a. 4. Smörja med hårsalva.
— Pomadering, f. 2.
POMERANS, –ranns, m. 3. (fr. Pomme
d’orange, från ital. Pomo d*arancio, af nylat.
Pomum auranlium, egentl. guldäple) Den
guldgula, saftiga och välsmakliga frukten af
Pome-ranslrädet. Insyltade p-er. — Ss. P-färgad,
-glass, -gul, -konserv, -saft, -skal.
POMERANSBRÖD, - - ånnsbrö d, n. 5. (kond.)
Ett slags syltbröd, öfverstruket med
pomerans-blomglasur och doppadt på båda sidor i hvitt
strösocker.
POMERANSBLOMMA, f. 4. Den välluklande,
hvita blomman af pomeranslrädet, hvilken har en
aromatisk smak och brukas till beredande af
pomeransvallen och pomeransessens.
o POMERANSBRÄNNVIN, n. 3. Brännvin, salt
på pomeransskal.
POMERANSESSENS, - - ånnsässanngs, m. 3.
Se Pomeransolja.
POMERANSFÅGEL, m. 2. pl. — fåglar. En
fågel af Vadarne. 9/2 tum lång, bröst och sidor
roströda, med ett hvilt band öfver nacken.
Cha-radrius Morinellus.
POMERANSKNOPP, m. 2. Den nyss bildade
pomeransfruklen, torkad, af brun- eller
svarl-aktigt grå färg och mcd kryddaklig smak.
POMERANSLUS, f. S. pl. — löss. En
insekt af Sköldlusslägtet. Coccus Hesperiduin.
POMERANSOLJA, f. 4. Elt slags olja, som
erhålles genom distillering af pomeransblommor.
Kallas äfv. Neroliolja, Pomeransessens och
Orange-blommeolja.
POMER ANSSTÄNGER, f. 3. pl. Ett slags
konfeklur af insyltade pomeransskal i form af
slänger.
POMERANSTRÄD, n. 3. Fruktträd i södra
länderna, med många arter, och hvars frukt
kallas Pomerans. Citrus aurantium.
POMERANSVATTEN, n. 3. Elt slags
väl-Juktandc beredning af pomeransblommor.
POMONA, pomöna, nom. prop. f. (myt.)
Höstens eller frukternas gudinna.
POMP, på’mmp, m. sing. (lat. Pompa, af grek.
Pompä, sändning) i) Ståt, prakt. — 2)
Fåfäng-lighet. — 3) (fig.) Ordprål.
POMPELMOS, påmmp’lmös, m. 3.
Benämning på elt slags mycket stora apelsiner.
POMPONG, påmmpå’nng, m. 3. (fr. Pompon)
4) Elt slags grannlåt på fruntimmers
hufvudbo-nader. — 2) Tofs af ull, silke eller guld på schakåer.
POMPÖS, påmmpö’s, a. 2. 4) Ståtlig,
praktfull. — 2) (fig., om stil) Högtrafvande, svassande,
prålande, bombastisk.
PONERA, v. a. 4. (lat. Ponere) Förutsätta,
antaga.
PONSBACK, på’nnsback, m. sing. Ett slags
sammansatt metall.
PONSO, pånnso, s. o. adj. oböjl. (fr. Ponceau,
åkervallmo) Ett slags mörkröd bjert färg, lik
åkervallmons. — Man säger äfv. P onsoröd och
Po nsorödt.
PONTAK, på’nntack, m. sing. En sort franskt
mörkrödt vin ifrån trakten af en ort rncd samma
namn i Bearn.
PONTIF1KAT, pånntifikåt, n. 3. o. 3. (från
lat.) 4) En öfversteprests värdighet. — 2)
Påfve-värdighet.
PONTIUS PILATUS, pånntsiuss pilåtuss, nom.
prop. m. Namnet på den romerska prokurator i
Judeen, som dömde Jesus till döden. (Fig.
talesätt) Slå for P. P., slå till rätta, undergå strängt
förhör, svår ransakning, pröfning.
PONTO, på’nnto. (i lomberspelet)
Hjerter-eller ruteräss såsom fjerde trumfen, då man spelar
i dessa färger.
PONTON, pånntön, m. 3. (fr.) 4) Flottbro till
skepps kalfatring, lill mudderarbele, m. m. — 2)
Pontoner kallas äfven ett slags lätta båtar, som
i krig medföras, för all öfver dem i hast slå
bryggor.
PONTONBRYGGA, pånnlönbry’gga, f. 4.
Brygga, som hvilar på pontoner.
PONTONTER, pånnloniä r, m. 3. (fr.) Arbetare
vid cn armé, inöfvad till broars slående af
pontoner. — Ss, P-corps.
POPP, m. 2. Se Härfågel.
POPPEL, på’pp’1. m. 2. pl. popplar. Elt ganska
artrikt trädslag af fam. Salicineæ. dit äfv. Aspen
hörer. Populus. Se Balsam-, Pyramid-,
Silfver-poppel.
POPPELPIL, på‘pp’lpi’l, f. 2. Se Fluglräd.
POPPELTRÄD, n. 3. Se Poppel.
POPULARISERA, v. a. 4. Göra omtyckt af
folket, fattlig eller begriplig. — P. sig, ställa
sig in hos folket. — Populariserande, n. 4.
o. Popularisering, f. 2.
POPULARITET,––––––-él, f. 3. 4) Folkgunst,
— 2) Egenskapen hos en skrift, att vara allmänt
fattlig, alt kunna fallas af menige man.
PÖPULATION, –-tschön, f. 3. (lat.
Popula-tio) Befolkning, folkslock.
POPULÄR, –är, a. 2. (fr. Populaire, af
lat. Popularis) 4) Som slår väl bos folket.
— 2) Lämpad efter menighetens begrepp, allmänt
fattlig.
POPULÄRT, adv. 4) På elt sätt, som vinner
folkets bifall. — 2) På elt allmänt faltligt sälL
POR, m. 3. (grek. Poros, genomgång) Liten
öppning, mellanrum i en kropp. Brukas mest i
plur. P-erna i menniskokroppen, svetthålen,
ut-dunstningshålen.
PORFYR, pårrfy’r, m. sing. (grek. Porphyra,
purpur) En af flera olika mineralier sammansatt
vacker stenart, vanligen af gråaktig, brun elier
röd grundfärg med isprängda olikfärgade korn
samt betydlig hårdhet. — P-urna, -vas.
[Porpbyr.J
PORLA, på’rla, v. n. 4. 4) Sakta koka.
Betecknar ljudet af de dervid sönderspringandc
bubblorna. Tekannan p-r. — 2) Rinna med ett
sorlande ljud. En bäck som p-r nere i dalen.
P. upp, uppvälla. — Porlande, n. 4.
PORLAF, pörlav, m. 2. pl. — lafvar.
Laf-släglet Porina, på trädstammar.
PORPHYR, se Porfyr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
