Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förklarat sina planer och sagt, huru han ärnade gå till väga med all-
ting, svarade Ariman med en mild blick: ’Men är det då möjligt? Är
det i sanning ditt allvar? Allt detta, varmed jag länge trott, att du
i samtal ville underhålla ditt främmande, är det din verkliga mening
att utföra?’ Ormus såg på honom med ögon, som utmärkte förund-
ran, huru han kunde sätta det i fråga. Ariman fortfor: ’Broder!
Tänk likväl efter, om det är förnuftigt och billigt, att vi i månen skola
utstaka, huru människorna böra leva på jorden? Kunna de ej få
bilda och utveckla sitt samhälle så, som deras anlag giva dem vink
om? Min vän — sade Ormus — ’din anmärkning är besynnerlig.
Vet du da icke, att om människorna och jorden lämnas obehindrade
at sina anlag, så skola de följa dem och ledas till fördärv. Om något
skall kunna rädda dem härifrån, om någonting skall kunna draga dem
at ett bättre håll, så måste det ske av en makt, som — oberoende och
utom dem fattar och styr dem.’ Ormus — svarade den andre —
om en makt utom ett levande väsende vill styra och draga det åt ett
hall, dit det icke själv hör, så skall denna makt, om den är svag,
fullkomligt misslyckas, men om den är stark, endast på det sättet
lyckas, att den krossar och förlamar det levande ting, som den vill
förlyckliga genom sin välmenta, men dumma dragning’.»
Ormus, som aldrig var van att höra någon person till slutet, gjorde det ej
heller nu, båda skildes som ovänner, och Ormus lät anteckna Ariman »i den
svarta boken under rubriken misstänkt person, såsom en, på vars uppförande man
hädanefter skulle hava vakande ögon. Så började denna världsomfattande och
förskräckliga träta emellan tvenne väsenden, som sedan på jorden blivit be-
kanta under namn av den goda och onda principen.» För att lyckliggöra män-
niskorna utfärdade Ormus icke mindre än tolv plakat, alla börjande: »Wi Ormus,
enligt benäget åtagande världens goda princip, tillbjuda den nyskapade jorden och
dess invånare hälsa, frid och välgång.» Det kanske dråpligaste plakatet är hans
Gatugångsreglemente: »När, människor, I haven byggt eder städer och mellan
husen anlagt gator, över vilka tvärgator böra löpa, så skall eder åligga att icke
ständigt sitta inne, utan måsten I besöka varandra och utöva samhällighet jämte
umgängelse, därtill brukande samtal, vari som oftast bör inmängas beskrivning
över alla varelsers fel, vilkas framhållande i dagen är av högsta vikt. Men då
I begiven eder åstad på gatorna, kan det icke varda eder efterlåtet att gå på
vilka gator som helst, enär sådant kunde störa allmän ordning, efter många av
eder kunde på en gång få det infallet att beträda samma gränd, så att ingen där
komme fram. Likväl, och på det ingen må lida inskränkning i friheten, tillstäd-
jes envar att en gång om året, skattskrivningstiden, uppgiva, vilken gata han un-
der kommande året önskar välja åt sig för att på den färdas till torget, och vil-
ken annan för att gå till hamnen, vilken tredje till apoteket, ävensom han då bör
angiva de vänner, han under året vill besöka, jämte gatan han, för att komma
till varje av vännerna, önskar gå, varefter Wi vele låta Oss ansökningarne före-
dragas och efter gottfinnande fastställa varje persons gatugång för året. Kom-
274
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
