- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 4. Den franska klassiciteten /
290

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högklassiciteten - Racine - Racines främsta tragedier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 90 BÉRÉNICE
intrig föreligger, ingen dör, det hela spelar inom själslivets
område, och likväl är konflikten djupt tragisk. Vespasianus
har just dött och hans son Titus har blivit kejsare. Han
älskar den orientaliska drottningen Bérénice, som följt honom
till Rom, men den romerska lagen förbjuder en kejsare att
taga en främmande furstinna till gemål. Problemet är såle-
des: skall Titus börja sin regering med ett lagbrott eller
skall han för kejsarplikten offra sin kärlek? Pör Corneille
hade en dylik fråga varit lättlöst, men för Racine var den
mera komplicerad, och hans hjälte är snarare Bérénice än
Titus. Huru skall hon ställa sig till detta hinder, åt vilket
hon förut ej ägnat någon uppmärksamhet — hon, som blott
älskat Titus och icke kejsaren?
De handlande äro — utom les confidents — blott tre:
Titus och Bérénice samt konung Antiochus, som hopplöst
och ridderligt älskar Bérénice och som likaledes följt Titus
till Rom. Dramat börjar därmed, att han yppar sin avsikt
att resa tillbaka till orienten; nu, då Bérénice skall bliva
kejsarens gemål, kan han ej längre stanna i hennes närhet.
Han tar farväl av Bérénice, men i avskedets stund kan han
ej undertrycka bekännelsen om sin kärlek, ehuru han inser
dess hopplöshet. Bérénice svarar honom värdigt. Såsom
hans trofaste vän vill hon förlåta honom, att han vågat
komma med en kärleksförklaring i det ögonblick, då hon
stod i begrepp att bliva en annans maka. Hon förlåter, ty
hon är lycklig över Titus’ kärlek, och det är endast ett lätt
moln, som varsnas vid himlaranden: ända sedan Vespasianus’
död har hon ej sett Titus, som eljes ej låtit en dag gå
förbi utan att besöka henne.
Den andra akten börjar med en överläggning mellan
Titus och hans förtrogne. Titus känner den plikt, som han
övertagit med kejsarvärdigheten, men han, som så varmt
älskar Bérénice och som vet, huru hon är fästad vid honom,
känner ock, att han icke äger kraft att meddela henne ett
beslut, som skulle krossa hennes hjärta. Flera dagar har
han velat förbereda henne, men icke haft mod därtill och
därför undvikit henne. Nu vill han emellertid giva Antio-
chus det smärtfulla uppdraget och bedja honom att föra
drottningen med sig tillbaka till orienten. Men knappt har
han fattat detta beslut, förrän Bérénice inträder. Hon miss-
tänker intet och vill blott se honom:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 1 18:45:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/4/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free