Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Senrenässansen
- Italiens litteratur
- Dramat under Cinquecento
- Teaterväsendet
- Tragedien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flesta någorlunda stora fingo dock sina teatrar, och såsom
vi sedan skola se blev den italienska typen bestämmande
för det övriga Europa.
TRAGEDIEN
Efter denna redogörelse för den italienska teatern vända
vi oss till själva dramat, först till tragedien. Den
antikiserande tragedien hade införts med Trissino, men även om
Sofonisba måhända vid ett enstaka tillfälle uppförts, var
stycket till hela sin struktur ett läsedrama. Och så voro
även de närmast följande. Ungefär samtidig med Sofonisba
är Rosmonda, som skrevs av Trissinos gode vän och
meningsfrände Rucellai. Ämnet är här lånat från Paulus Diaconus’
longobardiska krönika och utgör på sätt och vis ett
motstycke till Sofonisba. Trissinos stycke var ämnat att väcka
medlidande, Rosmonda däremot fruktan. Alboino, som dödat
Rosmondas fader, gifter sig med henne och tvingar henne
att dricka ur den mördade faderns huvudskål, varefter
Rosmonda hämnas och dödar sin make. I samma stil voro
någta andra vid denna tid skrivna tragedier. Det
gemensamma för dem är anslutningen till grekerna, ej till Seneca;
Sofonisba har plagierat Alkestis, Rosmonda Antigone. Mera
självständig är blott Aretino, som egendomligt nog också
roade sig med att skriva en tragedi, Orazia, där han
behandlar samma ämne som sedan Corneille. Likheten mellan
bägges stycken är ganska stor, ehuru Corneille ganska
säkert ej känt till sin föregångare, och likheten beror därpå,
att båda nära ansluta sig till Livius med den påföljd, att
de i själva verket få två olika skådespel — först en
familjetragedi, som handlar om Horatiernas och Curiatiernas strid
samt Horatias sorg över sin trolovades död, och vidare en
ny, som handlar om rättegången emot systermördaren.
Corneille har lyckats bättre i den förra tragedien, Aretino
måhända bättre i den senare, som hos honom upptager
huvudpartiet, och i det hela var den realistiske, för allt lärt
pedanteri främmande Aretino med sin människokännedom
vida mera lämpad att bliva en dramatisk skald än de andra
lärde poeterna.
Något större intresse för den tragiska dikten fick man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Apr 1 18:46:15 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/3/0337.html
