Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senrenässansen - Italiens litteratur - Dramat under Cinquecento - Teaterväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
yrkesskådespelarne varit de äldsta. Men detta är knappt riktigt.
Redan tidigt under medeltiden funnos spanska och engelska
joglearer, som uppförde farser samt väl även deltogo i
mysterie- och autorepresentationerna, och i början av
1500-talet möta vi i varje fall i bägge dessa land kringstrykande
skådespelarband. Det engelska och spanska teaterväsendets
kraftfulla utveckling på 1580-talet tyckes också hava varit
ganska oberoende av några impulser från Italien. Men väl
började italienska skådespelarband att redan på 1500-talet
uppträda i andra land, i Frankrike, Spanien och England,
och den franska teaterns utbildning, liksom ock den franska
skådespelarkonstens, stod onekligen i ett visst beroende av
Italien. Som det förefaller voro de italienska skådespelarne
i livlighet och mimisk talang de förnämsta i Europa, och
de kunde därför bliva de andras läromästare.
Men trots detta och trots den dramatiska
författarverksamhet, som började redan med Ariosto och Trissino, fick
den italienska senrenässansen icke en folkteater som den
spanska och engelska. De äldsta tragedierna voro blott
läsedramer, möjligen uppförda någon enstaka gång, och
även komedierna spelades endast vid särskilda fester. Ingen
stad tyckes hava haft en fast teater med dagliga
föreställningar, utförda av någorlunda fast stationerade
yrkesskådespelare. Representationerna förekommo tillfälligtvis i någon
förnäm mans hus, vid universiteten, i en gillesal, ibland i
en trädgård, ibland inne i huset, och de sällskap, som
spelade, voro ofta adelsmän och borgare, som ej hade
skådespelarkonsten till yrke, ehuru de ej sällan uppträdde mot
betalning. De första stora kringresande teatertrupper, som
vi höra omtalas, Ganassas och Flaminio Scalas, omtalas först
omkring 1570. Men de reste då kring utrikes. Ganassa
var 1571 i Paris och hade nyss förut varit i Madrid. Och
kort därefter uppträdde Flaminio Scala i Frankrike i spetsen
för en trupp, som kallade sig Comici gelosi och uppförde
komedier, särskilt commedie dell’arte.
Såsom förut (III, s. 115) påpekats, voro de teatrar,
på vilka man spelade vid hoven i Rom, Ferrara med flera
städer, inrättade i anslutning till den romerska teatern.
Allt efter de tre olika arter av drama, som den tidens
estetik erkände, funnos tre ofika dekorationer, vilka äro
avbildade i Serlios 1545 utgivna arbete Tutte l’Opere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
