Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ju längre det led på eftermiddagen, desto lugnare
blefvo vikar, sund och fjärdar mellan brokiga,
skog-kantade stränder. Det glimmade, det glittrade, det
lyste i vattenbrynet, där de sneda solstrålarna
dansade fram, medan tätnande och mörknande skuggor
hemlighetsfullt begynte draga sig utmed stränderna,
ju mer solen lutade mot sin nedgång.
Ty som en värdig afslutning på den vackra dagen
skulle man nu få skåda en grann solnedgång,
förkunnade kaptenen.
Solen hade gömt sig bakom några moln, som
begynt torna upp sig i väster. Lik en blånande
bergvägg steg den väldiga molnmassan fram,
staplande block på block i sällsamma, fantastiska former,
medan under densamma långa knippen af solljus
drogo glänsande strålvägar ända ned till horisonten.
Men i samma ögonblick den röda solen sjunkit
så lågt, att den skymtade fram under molnväggen,
flödade ett regn af miljoner gnistor ut och tände
haf och himmel i lågor. Flammorna slogo uppåt
fästet, de slogo ned mot djupet i bländande glans,
tills solen ånyo började samla in dem alla,
strål-kretsen drogs ihop, så att den blef allt mindre och
trängre och slutligen slocknade lågan bort i rosenröd
glöd.
De resande, som följt med det praktfulla
skådespelet, vände sig bländade bort. Gröna, gula, röda
och svarta solar dansade i luften för deras ögon.
»Nu får man se allting blekna bort i vår nordiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
