Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med gjutna järnkors som nu för tiden.
Födelsedags-kransar och kistebref m&lade jag ocks& — och några
riksdaler från Per och några från Pål var inte så
lite på den tiden.
“Har han sett riksdagsmannens grafsten
här-oppef Norr om kyrkan — med marmorängeln? Jag
kunde väl tro det.
“Den har jag gjort. Han är inte af mina
vackraste; det var inte mycket med mig, när jag högg
den, och sådana arbeten, som bero på geni, blir det
aldrig nånting med, när man inte går till dem i
glädje och kärlek. Och inte skulle där stått på
min-nestaflan hvad där står, bm jag hade fått välja.
“Men det fick jag nu inte — det var af nåd jag
fick göra den och pengar behöfde jag till Kerstis små.
“Jag har gråtit mer än en tår för den stenen,
och Kersti också.
“Det var för resten don efter person. Usel
marmor togo de snåla släktingarna hans — det skulle
vara så simpelt som möjligt, när de för skams skull
inte kunde komma ifrån det. Och det var rätt åt den
rackaren! Stenen börjar redan stå på sned; en
vacker dag trillar han och går i kras. Den som finge
vara med och se på den synen! Jag har aldrig petat
på den med ett finger — men roligt skulle det vara.
“När Kersti var så där en tjugu år började han
— kräket, som nu väl är uppfräten af maskar — bör*
jade han komma hem emellanåt. Vi två voro ju
jämnåriga och han gjorde sig ärende hem till mig.
“Det var så rart: jag skulle följa med honom
på alla gillen och vara med i allting, i hans
kommittéer och föreningar. Och snart stod han och stam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
