Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sägner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sade hans fru: ”Du behöfver ej gå till kyrkan, ty lion kan
komma till dig, så mycket kan jag väl göra.”
”Det vill jag se, innan jag tror det”, svarade mannen.
Nå, frun gjorde sina konster, och innan en visste ordet
af kommo der fyra möss — for herremannens öga att tycka,
men det förstås att det var helt annat ”tyale” — dragande
med Qvidinge kyrka och stälde henne midt för herremannens
fönster, så han blott behöfde gå öfver sin gårdsplan för att
komma dit. Efter gudstjenstens slut — det förstås, att
presten och hela församlingen var der inne — drogo åter de
lyra mössen — andra säga dock att det var två hönor —
bort med kyrkan och satte henne på sitt gamla ställe, men
hur det nu var, kom hon att stå snedt, och det lär hon stå
än i dag.
Denna fru hade sin slägt i Danmark, så hon for.ofta
dit, men alltid lät hon höns eller möss draga sig genom
luften. En gång steg hon i höjden vid Stenestads kyrka och
styrde kurs mot Dagstorp, hvars kyrka dittills ansets ligga
högast bland Skånes kyrkor. Frun visste dock bättre, ty
hon höll samma höjd öfver slätten som den höjd, på hvilken
Stenestads kyrka står; dennas fotsten ligger i lika höjd med
Dagstorps kyrkas torn. Men hon hade dock styrt något för
lågt, ty vagnen stötte här mot tornspiran.
Herremannen tyckte ej om sin hustrus konster, men hon
höll i med dem, och en dag, då mannen önskade sig
nyba-kadt bröd, sände hon på samma väg efter dylikt från
Helsingör, och det kom varmt fram. En gång ville hon visa
honom, att hon på långt afstånd förmådde stanna alla godsets
dragare der de gingo för plog och årder. Det lyckades henne
äfven med alla, utom två par. Det ena var två tvillingoxar,
och drängen, som plöjde med det andra paret, hade satt
flygrönn i plogen; hvarken öfver den eller tvillingdjur har
trolltyg magt. Till sist ledsnade mannen vid sin hustrus myckna
trolleri och lät lefvande inmura henne i en vägg der i gården.
Det är icke så fasligt länge sedan, att i Kristianstad
bodde en fru — som alltid var så mån om att komma i
kyrkan julottan. En julafton tillsade hon sitt husfolk att
passa på, att ej hon och de alla kommo att sofva öfver sig
och försumma ottan. Folket och hon lade sig, alla somnade
och Bofvo länge. Men så vaknade frun dervid, att hon
tyckte det ringde till julottan. Hon upp och i kläderna;
der lyste ljus ur kyrkfönsterna, så hon trodde alla voro gångna
till gudstjensten och att blott hon försofvit sig. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
