Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
däremot nära 20 km längre, något som naturligtvis endast
har kunnat ske genom flytning.
Hittills hava vi icke tagit någon hänsyn till
temperaturförhållandena i jordklotet. Även dessa äro av betydelse
för frågan om förskjutningarnas möjlighet. De
sammansatta silikatbergarterna hava, såsom Doelters och Days
försök visat, ingen skarp smältpunkt, utan endast ett
stundom mycket stort smältintervall; man kan säga, att diabas
smälter vid 1100° Vesuvius-lavorna vid omkring 1 400 till
1500°. Dessa siffror gälla för atmosfärstryck, så att för
100 km djup torde några hundra grader få tilläggas.[1] Å
andra sidan visa de för närvarande djupaste borrhålen,
Czuchow II och Paruschowitz V i Överschlesien, en
temperaturökning av 3,1° för varje hundratal m i jordskorpans
2 första km.[2] Emellertid äro dessa mätningar utförda i
sediment, vilka torde vara sämre värmeledare än
nyssnämnda bergarter, och därför ligga isotermerna här tätare.
Inom urberget i Gotthard-, Mönch- och Simplontunnlarna
erhölls en ökning av endast 2,2°, 2,2° och 2,4° på 100 m.
Då man här på grund av bergens konvexa form får antaga
ett abnormt svagt fall, så kan man anse 2,5° på 100 m
såsom ett gott genomsnittsvärde för kontinentskivorna. I
sima äro naturligtvis motsvarande mätningar icke
utförbara. Om Friedländers[3] uppgift är riktig, att vulkaniska
dj upbergarter skulle vara mindre värmeledande och wupp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
