- Project Runeberg -  Folkdiktning, visor, folktro, sägner och en svartkonstbok. Andra samlingen /
201

(1881) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mannen, som för tio år sedan fick låna en skäppa
pengar af jetten här, och nu är jag här för att
återbetala lånet», svarade bonden.

»Den jetten och hela hans slägt äro utdöda, så
du får behålla allt hvad du fick af honom», svarade
åter rösten. Och med detta besked gick mannen
åter hem med sin skäppa pengar, hvilka han sedan
på bästa sätt använde; och man har aldrig hört
annat, än att den rikedomen bekommit både honom och
hans efterkommande väl, men så har det också alltid
varit en lika redlig familj som stamfadern sjelf var.

I Ranehallar vid Hörja finnes ännu troll, och
det är ej många år sedan de både spunno garn och
mejade säd för folket der omkring. Man behöfde
blott säga till vid hallen eller lägga linet på en flat
sten der invid, så blef arbetet ordentligt gjordt. På
samme sten lades också betalningen derför.

En liten flicka, som lekte vid dessa hallar, såg
en dag ett litet barn ligga der sofvande på granna
röda kuddar. Flickan sprang till sin mor och bad
att få ta hem det vackra barnet; men modern begrep
genast att det var en trollunge och förbjöd sitt eget
barn att röra det.

För ett par år sedan sågo några personer två
grant klädda kvinnor spatsera uppe på hallarne. Vid
den synen ropade den ene: »Hvad, i Jesu namn, kan
det vara för några?» och dervid försvunno de genast.

Der finnes en gång in i Ranehallar och i gången
en jernport, som för in till trollens bostad; flere
menniskor ha varit vid den porten, men ej vågat öppna
den samme. Ja, det är ingen lögn, om ni vill tro
det eller ej, för hvar enda menniska der i orten vet
detta, och att den porten en gång öppnats för en hel
brudstass, som blef lockad in i hallen och aldrig mer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefolkdik2/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free