Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 2. Beståndsvård - b. Gallring - 5. Kritiskt bedömande av de olika gallringsprinciperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRITISKT BEDÖMANDE AV DE OLIKA GALLRINGSPRINCIPERNA.
5. Kritiskt bedömande av de olika gallringsprinciperna.
Vid ett kritiskt bedömande av de i det föregående omnämnda olika
gallringsprinciperna gäller det att avgöra, i vad mån dessa i något av förenämnda
hänseenden kunna anses medföra fördelar eller nackdelar i jämförelse med andra
gallringsprinciper.
Betrakta vi då först Borggreve’s blädningsgallring,1 så utgår den från den
förutsättningen, att de förut behärskade eller åtminstone starkt sidotryckta
stammarne efter avlägsnande av de förhärskande träden skola snabbt repa sig och
avsätta en betydande tillväxt. Huggningen, som i beståndets tidigare ålder
göres ytterst svagt, uttagande endast torra och alldeles hopplösa stammar, eller
alldeles underlåtes, sker vid omkr. 60 år starkt, och utfällas då de förhärskande
träden, i synnerhet de som trycka kringstående, välformade grannar.
Utgallrin-garna återkomma med 10 års mellanrum, och uttages då den tillväxtmassa, som
uppstått under de senaste 10 åren, och så undan för undan, alltjämt
principmässigt utfällande företrädesvis härskande individ. Virkesförrådet på ytenheten
efter varje genomhuggning bör vara detsamma som efter föregående. Såsom
huvudfördelar med denna gallringsprincip angivas av Borggreve: en betydande
ökning av tillväxten, framkallande av en bättre kron- och stamform, emedan de
förhärskande träden som i regel hava sämre växtform småningom utfällas, samt
tidiga och värdefulla utbyten.
borggreve’s blädningsgallring har väckt protester från en mängd håll inom
skogsmannavärlden och en hel litteratur har uppstått, tagande parti för eller
emot densamma. Borggreve har ej heller genom exakta komparativa försök i
större skala lyckats på ett övertygande sätt bevisa, att alla de av honom
framhållna företrädena hos hans blädningsgallring verkligen inträffa. Bland de
nackdelar, som ofta åtfölja denna behandlingsmetod, har i tyska facklitteraturen
framhållits:2
1. Tillbakagång av markens produktionsförmåga.
2. Stegrande av stormfara, åtminstone hos trädslag med svagt rotsystem,
t. ex. granen.
3. Okad benägenhet för utbildning av vattenskott hos eken och för
barkbrand hos boken.
4. Större skadegörelse genom fällning än vid andra gallringsmetoder.
5. Mera tidsödande och svårare utmärkning av gallringsvirket.
Bland de tyska auktoriteter, som mer eller mindre starkt kritiserat
Borggreve^ blädningsgallring, må nämnas C. Heyer, W. Weise, Kraft, D:r FüRST,
D:r Metzger, Denzin m. fl.
Heyer säger t. ex.:3 »Förfarandet kan i bästa fall komma till användning i
abnorma bokbestånd, i vilka missformade eller andra trädindivid förekomma, vilka trycka
1 D:r B. Borggreve, Die Holzzucht. Berlin 1891.
2 D:r Carl Heyer: Der Waldbau oder die Forstproduktenzucht. 5:e uppl. I Band, sid. 440.
3 L. c. sid. 440.
16—132399. Wahl gr ett, Skogsskötsel.
— 241 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
