Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vita nätter : ur en drömmares minnen - Den första natten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är det, som så plötsligt har framkallat kraft, liv och
skönhet på den stackars flickans ansikte och kommit
det att glänsa med detta löje, att livas av ett så
klingande, smittande skratt? Man ser sig omkring, söker
någon och bryr sin hjärna.... Men så är synen
förbi, och i morgon möter man kanske åter samma
tankfulla, frånvarande blick som förut, samma bleka
ansikte, samma skygga ödmjukhet i rörelser och till
och med ånger eller spår av något tärande kval,
blygsel efter stundens hänförelse.... Och ve oss, att
denna ögonblickets fägring så hastigt och
oåterkalleligt vissnar bort, att den så bedrägligt och spårlöst
glänst för oss. Och beklagligt, att man icke ens fick
tid att få den bilden kär....
Men i allt fall var min natt bättre än dagen. Nu
skall ni få höra!
Jag gick tillbaka till staden sent på kvällen, och
klockan hade redan slagit tio, då jag närmade mig min
bostad. Min väg gick längs kanalens kaj, där det vid
denna tid på dygnet ej fanns en levande själ. Men
så bor jag också i en avlägsen stadsdel. Jag gick och
sjöng, ty när jag är lycklig, gnolar jag alltid för mig
själv, såsom fallet är med varje lycklig människa, den
där varken har vänner eller bekanta, och som i ett
glättigt ögonblick ej har någon att dela sin glädje
med. Plötsligt råkade jag ut för ett mycket oväntat
äventyr.
I skymundan stod en kvinna lutad mot kanalens
räcke; hon lutade sig fram däröver och tycktes
mycket uppmärksamt stirra på kanalens grumliga vatten.
Hon var klädd i en liten söt, gul hatt och en kokett,
svart mantilj. »Hon är bestämt brunett», tänkte jag.
Hon måtte inte ha hört mina steg, ty hon gjorde ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
