Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - bolma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bolma [-å-]: trol. en bildn. till bolm-
svällande, stor, i sv. dial. bolmstark m. fl.
och i sjönamnet Bolmen
bolmört [-å-]: äldre bolma, bölma, da.
bulmeurt med besläktade former i andra
germ. språk; av okänt ursprung
bolsjevik [bålsjevi′k]: av ryska
bolsjevik, avlett av bolsjij större (d. v. s.
’tillhörande majoritetsriktningen’). Härtill
bolsjevis′m
bolster [-å-]: fsv. isl. bolstr; gemens. germ.
ord (ty. Polster, eng. bolster) med bet.
’ngt svällande’, besläktat med bolma,
bulna och bälg
1. bom [bom′] stång: av lågty. bôm med
samma bet. (motsv. ty. Baum träd);
jfr bomolja, bomull, buxbom
2. bom [bom′] (i skjuta bom o. dyl.):
ljudhärmande
bomb [båmb]: av fra. bombe, av ital.
bom′ba, nära besläktat med medeltidslat.
bom′bus larm; urspr. ljudhärmande;
jfr 2 bom. Härtill bombardera,
bombardemang′
bombas′t svulstigt framställningssätt:
över ty. av eng. bombast (svällande)
vadd, som över fornfra. lånats från ital.
bamba′gia bomull. Härtill bombas′m:
ombildn. efter sarkasm m. fl.;
bombas′tisk
bomolja [bom′-]: fsv. bomolia, av lågty.
bomolie (ty. Baumöl) (sämre) olivolja,
till lågty. bom träd (se 1 bom)
bomull [bom′-]: av lågty. bomwulle med
samma bet. (ty. Baumwolle), till bom
träd (se 1 bom)
bomärke ägarmärke på husgeråd el.
kreatur: till 1 bo i bet. ’bohag, boskap’
1. bona (golv) [-o′-]: av lågty. bônen (ty.
bohnen) glätta
2. bona (bona om) [-o′-]: trol. bildn. till
bonad (i dess äldre bet. ’inredning,
utrustning’)
bonad [bo′-]: fsv. bonaþer, även
’utrustning, inredning’, isl. búnaðr; bildn.
till 2 bo i bet.’bereda’
bonbonjär [bångbånjä′r] konfektask,
-skål: av fra. bonbonnière, bildn. på
bonbon konfekt, urspr. ur barnspråket
(jfr namnam), av bon god
bonde: fsv. isl. bóndi, egentl. pres. part.
av 2 bo; alltså med bet. ’(fast) boende,
bofast’, i motsats till löskerkarl o.
dyl.
bondvissjan landsbygden: upptaget i
slang och vardagsspråk från
zigenarspråkets visj skog; av asiatiskt
ursprung
bong [-å-] anvisning (el. kvittens) från
kassaapparat, rekvisition, kontrollmärke:
av likbet. fra. bon, substantivering
av adj. bon god, giltig (jfr
bonbonjär). Härtill bonga
bonite′t värde, beskaffenhet (om jord el.
vara): över ty. och fra. från lat. bon′itas
godhet, av bon′us god. Härtill bonitera
beräkna värdet (av skog, husdjur o.
dyl.)
bonjour [bångsjo′r, -sju′r] långrock: av
ty. Bonjour med samma bet.; av fra.
bonjour goddag; alltså egentl.
’visitdräkt’
bonmot [bångmå′] kvickt infall: av fra.
bon mot, egentl. ’gott ord’
bonne [bånn] utländsk barnfröken: av
fra. bonne, fem. av bon god
bonus [bo′-] omsättningsrabatt,
vinstutdelning, tillägg: modern bildning av lat.
bon′us god
bonvivant [bångvivang′] goddagspilt: av
fra. bon vivant, av bon god, gott och
vivant pres. part. av vivre leva, sålunda:
’som lever gott’
bookmaker [bo′kmeker, bok′mejker]
förmedlare av vad vid kapplöpning: av
likbet. eng. ord, till book bok, räkenskap
bor [bo′r, bå′r] (ett metalloidgrundämne):
modern bildn. på borax
borax [bo′-, bå′-] borsyrans natriumsalt:
ytterst av arab. bôrak med samma bet.
1. bord: fsv. borþ, isl. borð, gemens.
germ. ord (ty. Bord, eng. board), urspr.
med bet. ’bräde’, med vilket ord det är
besläktat; se bräde
2. bord (skepps-): identiskt med 1 bord;
egentl. ’den av bräder bestående övre
kanten av en skeppssida’; jfr
inbördes, ombord, babord, styrbord,
skibord
bordell′: av fra. bordel hydda; bordell;
bildn. på borde bondgård, av germ.
ursprung, till 1 bord i bet. ’bräde’
bordstudsare bordspendyl, finare
pendelur att stå på ett bord: efterleden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
