Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vägen till anden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
;£;-;$^? *.;
. ^ 56. - ,
’ ’ ." ’’ ’
af halftyg, hvari alla orenande partiklar
qvarstanna. Men äfven vattnets kemiska beskaffenhet är
af stor vigt; derför måste man vid en pappersfabriks
anläggande anställa den sorgfälligaste pröfning icke
blott af vattentillgångens varaktighet, utan äfven af
vattnets kemiska beskaffenhet. Icke mindre angeläget
är det, att göra afseende på billig och beqväm
tillförsel af råämnen och bränsle samt fabrikatets
utförsel, ty den alltmera ökade kon- , kurrensen
tvingar oss att drifva tillverkningen på möjligaste
’ billiga sätt.»
«Nå, min kära Eegina», utropade August, då de åtpr
voro ute i fria luften, «hvad säger du nu om
allt detta. Uttalade icke för en stund sedan
vår vänlige ledsagare i sitt skämt ett ord af djup
betydelse, då han kallade sig sjelf Sankt Peter, som*
låter lumporna ingå i literaturens himmel?»
«Låt mig först hemta mig», svarade Kegina. «Jag har
nu för första gången i mitt IM med förstånd åsett
hela förloppet i en fabrik, och denna fabrik är en
pappersfabrik! O, hvilket företräde hafven icke J
män framför oss stackars, svaga qvinno^ deri, att
J kunnen skapa något dylikt, att J så till sågandes
fogen tusen händer såsom lemmar till ett hufvud, för
att låta dem samteligen arbeta |pr ett ändamål. Nej,
denna maskin!» sade hon halfhögt och liksom för sig
sjelf, «J mån tro mig eller ej, jag skulle hafva
kunnat kyssa den. Gerna ville jag med egna ögon
skåda den man, som har uppfunnit densamma, för att
se, om icke i hans öga den stora tanke återspeglade
sig, som han i sin pappersmaskin gjort lefvande -
ja i sanning lefvande!* - Huru mycket finnes icke,
som i stillhet Utarbetadt af menniskohanden och
dennes medhjelpare maskinen sedermera anspråkslöst
inträder i lifvets hvimmel till tjenst för hvarochen,
utan att berätta något om sin tillkomst. Men» -
* Han hette Adolf Keferstein. Författaren har
varit nära bekant med honom. Han egde nära Weida på
Weimarska området ett pappersbruk. Keferstein var
1827-30, då förf. vistades i Weida, redan en några och
femtio års man. Mindre lycklig, såsom det tycktes, i
drifvandet af pappersbruket, rigtade han med förkärlek
och framgång sin tankekraft på mekaniska uppfinningar,
och derför kom hans < samtal nästan alltid, särdeles
då han träffade bildade personer, likasom ovilkorligt
in på mekanikens område, der han rörde sig med största
säkerhet och genom sitt skapande snille förstod att
fängsla och intressera sina åhörare. Keferstein
var för litet äregirig, bodde för aflägse från
verldshvimlet och - lefde minst 20 år för tidigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
