Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Kontorsteknik, av O. Sillén - Skrivhjälpmedel - Skrivtecknen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKRIVHJÄLPMEDEL. SKRIVTECKNEN-
885
Det är först i början av nyare tiden, som ett stenografisystem av större betydelse
framkom. Dess upphovsman var den engelske läkaren Bright, och man plägar datera
det från år 1588. Av vissa tecken att döma ha Shakespeares dramer upptecknats med
hjälp av Brights snabbskrift. Men även andra stenografisystem uppstodo vid denna tid i
England — man kan tala om en verklig massproduktion av sådana, i det att över 200
olika system lanserades enbart i detta land fram till början av 1800-talet. Av dessa ha
de för den kommande utvecklingen betydelsefullaste varit J. Willis’ år 1602 framkomna
system, Gurneys av år 1750 samt Taylors av år 1786.
Gurneys system var under mer än hundra år det för referat av offentliga
förhandlingar mest brukade i England.
Den, som kan tillskriva sig äran att ha uppfunnit det över hela världen mest spridda
stenografisystemet, är den engelske läraren Pitman, som år 1837 utgav sin första lärobok
i »Stenographic Sound-hand». De principer, som här tillämpades, voro visserligen ej helt
nya, men det är Pitmans förtjänst att på ett bättre sätt än föregångarna ha tillämpat
den fonetiska principen (att »skriva såsom man talar») och att ha väsentligt förbättrat
den av Taylor (och före honom av Byrom) utvecklade »geometriska» principen. Man har
här infört ett tecken för varje konsonantljud, medan däremot vokalerna betecknas med
punkter eller korta streck ställda vid sidan av de förra. Konsonanttecknen äro antingen
raka staplar (företrädesvis vertikala) samt hel-, halv- eller kvartcirklar — därav namnet
»geometrisk» princip.
Pitmans system är i jämförelse med andra, nu brukliga former av snabbskrift mycket
svårlärt, icke minst på grund av den mängd förkortningar, som man varit tvungen att
införa. Icke desto mindre är det- nästan allenahärskande i England och de engelska
kolonierna, medan däremot i Förenta staterna Greggs år 1888 utarbetade
»halvkur-siva» system kommit att bliva dominerande, om också icke ännu bland de äldre
yrkes-stenograferna så i varje fall i skolorna. Det förtjänar framhållas, att Pitman inlagt mycket
stora förtjänster om stenografiens införande på affärskontoren (med början redan på
1860-talet).
Av de geometriska system, som i övrigt framkommit, böra främst nämnas de av
fransmännen Prévost (1827) och Duployé (1860) uppfunna.
Den största spridningen i Frankrike har f. n. Duployés, men i vissa trakter, speciellt
i Paris, begagnas mest Prévosts av Delauney år 1878 förbättrade system.
I vårt land har den geometriska principen kommit till användning i äldre system,
men intet av dessa har fått någon nämnvärd spridning.
Den kursiva eller grafiska principen inom stenografien torde först ha införts av
engelsmannen Bordley år 1789. Men den främste banbrytaren på detta område blev
bajraren Gabelsberger, vilkens system utarbetades åren 1817—19. Denne valde sina
tecken bland den vanliga bokstavsskriftens grundformer, men vokalerna utskrivas lör
det mesta icke utan återgivas bl. a. genom starkare tryckning med pennan på tecknen
för konsonanter {»symbolisk vokalbeteckning»). Skriften är prydlig och erinrar mycket
om vanlig handskrift, men i korthetens intresse måste vid högre hastigheter hela delar
av ord överhoppas och en mängd specialförkortningar av ord (sigler) användas. I vårt
land var Gabelsbergers stenografi förhärskande från omkr. 1856 fram till slutet av
1880-talet, men ännu finnas representanter för detta system bland våra
riksdagssteno-grafer. Av närbesläktad art är det av tysken Stolze år 1841 utgivna systemet, vilket
efter samarbetning med det av Schrey 1887 uppfunna numera allmänt användes i
Tyskland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
