Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Med lantbruket samhörande industrier, av H. Juhlin Dannfelt - Mjölkhushållning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
MED LANTBRUKET SAMHÖRANDE INDUSTRIER.
Fig. 199. Kärnältare.
men kunna också beredas i mejeriet av god självsurnad mjölk omplanterad i
pastöri-serad skummjölk. Dylik god syra plägar fortplantas som »modersyra» i mejeriet under
noggrann kontroll över dess beskaffenhet.
K ä r n i n g e n skedde sedan gammalt mest i stående stötkärnor, i vilka grädden
bearbetas genom kärnstavens upp- och nedgående rörelser, men vid smörberedning i
större skala i roterande rullkärnor (i Schweiz) eller stående kärnor med invändiga
slaglister, mot vilka grädden piskas av ett roterande »kärnris» (holsteinsk kärna). Den
senare modellen blev den vanliga vid den moderna mejerihanteringen men har på det
nya århundradet i större mejerier ersatt av en i Förenta staterna konstruerad
kärn-typ, kärnältare, stora rullkärnor, som rotera kring en liggande axel och i vilka
smörets ältning efter slutad kärning utföres mellan 1—2 par valsar. För hushållsbruk har
på senare år små centrifugkärnor av
plåt kommit i bruk, vilka med en
vev sättas i roterande rörelse,
varvid grädden piskas mellan en vid
kärnan fäst, roterande och en
stillastående vinge.
Vid kärningen övergå gräddens
förut vätskeformiga fettkulor till
fast form och klibba vid varandra,
så att allt större smörkorn bildas.
Smörfettet utgör en blandning
av flera fettarter, huvudsakligen
fast stearin, salvartad palmitin och
oljeartad olein, och allt efter som
mjölkfettet är mer lättflytande och
fettkulorna större, såsom
förhållandet är då korna leva på grönfoder,
eller mera fast, såsom vid
torr-fodring, sker smörbildningen fortare
och redan vid lägre temperatur eller tvärtom. Därför begagnas lägre
kärningstempera-tur (omkring 10°) om sommaren, högre (12—13°) om vintern.
Fodrets beskaffenhet inverkar på smöret, så att bete och grönfoder giva ett mer
löst, aromatiskt och gult smör (»grässmör») än torrfoder. Även rotfrukter och vissa
kraftfoderslag såsom rapskakor, vetekli och havregröpe giva ett vekare, halm, rågkli
och ärtgröpe däremot ett hårt smör. För att giva vintersmör grässmörets gula färg
försättes grädden före kärningen med smörfärg, vanligen beredd av orleana löst i olja.
Sedan smörkornen nått lagom storlek, upphör kärningen och avtappas kärnmjölken,
som så fullständigt som möjligt avlägsnas genom efterföljande sköljning i kallt vatten.
Denna utföres, som nyss nämnts, redan i kärnältaren men vid användning av vanliga
kärnor sedan smöret upptagits ur dem. Därefter inblandas vanligen salt, 1.5—2 proc., dels
för att öka smörets hållbarhet, dels för att underlätta avlägsnandet av överflödigt vatten,
varav exportsmör ej får innehålla över 16 proc. För att avlägsna kärnmjölk och
saltlake samt inblanda saltet jämnt, ältar man smöret, vilket i smått sker för hand med en
smörslev men i mejerierna vanligen på ett med maskinkraft drivet roterande
smörält-ningsbord mellan två räfflade valsar, eller ock i kärnältaren.
Det färdiga smöret packas vanligen, exportsmör alltid, i små laggkärl, drittlar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
