- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VIII. Kemisk industri /
823

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Tändsticksindustrien. Av Einar von Feilitzen - I fabrikationen använda råvaror - Kemikalier - Maskiner och tillverkningsmetoder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MASKINER OCH TILLVERKNINGSMETODER.

823

är P, och olikheten i egenskaper anses bero på atomernas anordning i fosformolekylerna.
Den röda fosforn består av små brunröda kristaller, varför benämningen amorf = icke
kristallinisk är oriktig. Röd fosfor bildas, när vanlig gul fosfor upphettas utan närvaro
av syre i ett slutet kärl till 250 å 300° C. under längre tid. Den är icke giftig, är luktlös,
lyser ej i mörkret och kan upphettas till 250° utan att smälta (vanlig fosfor smälter vid
44°). Den antändes icke genom friktion, utom i närvaro av starkt syreavgivande ämnen,
såsom t. ex. klorsyrat kali. Den röda fosforn förändrar sig praktiskt taget icke i luften
vid vanlig rumstemperatur.

Fosforsesquisulfid (P4S3) är ett gult, kristalliniskt ämne, som antändes vid c:a 100°
temperatur. Det är icke giftigt och vållar inga särskilda svårigheter vid fabrikationen
eller vid transport. Det tager ej eld av sig självt i luften såsom gul fosfor. En torr
blandning av sesquisulfid med klorsyrat kali är explosiv, varför nödig försiktighet måste
iakttagas. Sesquisulfiden framställes exempelvis av beräknade mängder av röd fosfor
och svavel vid uppvärmning till 330° C. i kolsyregasström. Sesquisulfiden innehåller
ej fri fosfor. Det må emellertid observeras, att trots detta giver det vanliga
kontrollprovet för fosforförekomst (Mitscherlichs prov) fosforreaktion. Mitscherlichs prov är
därför oanvändbart som kontroll, när sesquisulfid förekommer i ett prov. Detta
förhållande har förr vållat ganska mycket trassel för fabrikanterna av sesquistickor.

MASKINER OCH TILLVERKNINGSMETODER.

I tändstickstillverkningens första skede voro såväl arbetsmetoderna som de
mekaniska hjälpmedlen synnerligen primitiva, och utvecklingen av fabrikernas maskinella
utrustning gick till en början synnerligen långsamt. Ursprungligen tillverkades
tändstickorna helt och hållet för hand medelst några enkla snickeriverktyg, såsom yxa, såg,
kniv och hyvel samt en mortel och några kokpannor för satsberedning. Arbetet
utfördes då i många fall som hemslöjd i någon liten verkstad, ja stundom även i vanliga
bostäder. I utlandet, där tillverkningen kom i gång tidigare än hos oss, försiggick den
ej sällan i mycket olämpliga lokaler och med föga hänsyn till eldfara och hygien.
Tänd-sticksfabrikation blev därför ett farligt yrke, vid vilket arbetarna ständigt voro utsatta
för risken av brännskador och sjukdomar. Då man i Sverige tog upp
tändstickstillverkningen, hade man redan fått ögonen öppna för fabrikationens svåraste risker och
kunde därför vidtaga en del skyddsåtgärder redan från början. Det oaktat voro våra
äldsta fabrikationslokaler ytterst primitivt och anspråkslöst anordnade, så att de på
intet sätt kunna jämföras med våra moderna tändsticksfabriker med sina ljusa och
luftiga lokaler, sina eldsäkerhetsanordningar, giftfria råvaror, hygieniska arbetsmetoder
och ändamålsenliga maskineri.

En god idé om de första tändsticksfabrikörernas arbetsmetoder och verktyg giver
oss den beskrivning av Englands äldsta tändstickstillverkning, som lämnas i »The
Cen-tenary of the Match». Där omtalas, att J. Walker, när han 1827 började tillverka sina
repstickor, sysselsatte några fattiga pojkar med att förfärdiga trästickorna ur
snickeriavfall. Träbitar av stickornas längd, 3 tum, hyvlades för hand till x/16 tums tjocklek,
och ur dessa tillskuros med vanlig kniv de platta, tum tjocka stickorna. Walker
doppade dem i en satsmassa, han berett genom de erforderliga kemikaliernas
utspädning med vatten och söndermalning i vanlig mortel. Sedan stickorna torkats i luften
inlades de jämte ett dubbelvikt sandpapper i bleckdosor (fig. 531), som köptes från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:13:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/8/0837.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free