Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Tändsticksindustrien. Av Einar von Feilitzen - I fabrikationen använda råvaror - Virke - Papper - Kemikalier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
822
TÄNDSTICKSINDUSTRIEN.
finnes tillgänglig, använder man även olika poppelarter, vilka växa snabbare och bilda
grövre träd med löst virke. Aspstickorna hava dock ett vackrare utseende än
poppel-stickorna och brytas ej så lätt.
Till tändstickskistor användas huvudsakligen bräder av furu och gran, men även
björk, al och andra lövträd, vilka alla förekomma i våra svenska skogar.
Tändsticksvirket måste vara fritt från röta och kvistar samt möjligast rakväxt.
Det bör fällas vid lämplig årstid och lagras på ändamålsenligt sätt för undvikande av
sprickbildning och träsjukdomar. Träavfallet från fabrikationen utnyttjas oftast till
bränsle under fabrikernas ångpannor, så att fabrikernas behov av ånga till
värmeändamål och drivkraft tillgodoses helt eller delvis utan anlitande av stenkol.
Papper.
I fabrikationen åtgå ganska stora kvantiteter papper till askar, etiketter och
omslag. De papperssorter, som användas, äro givetvis väl anpassade för ändamålet men
i övrigt av normalt utförande. För askarna användes papper i rullform liksom vanligen
även för de mindre paketen. I andra fall inköpes papperet i arkformat. Utomlands brukas
ofta kartong till tändsticksaskarna, men vid den svenska fabrikationen sker detta
endast i undantagsfall, enär träaskarna bliva prydligare och stå sig bättre i fuktig
väderlek. På senare tiden har man även börjat använda kartong som ersättning, dels för
omslagspapper för mycket stora paket, som packas i träkistor, dels för själva
träkistorna.
Kemikalier.
Antalet kemikalier, som användas i fabrikationen, är ganska stort, i synnerhet
som de olika fabrikanterna ofta hava sina olika recept och olika tillverkningsmetoder.
De viktigaste ämnena äro emellertid klorsyrat kali, svavel, fosforsesquisulfid, brunsten,
röd fosfor, svavelantimon, asbest, glaspulver, gummi och lim samt färgämnen. En del
andra s. k. fyllnadsämnen, som ibland användas, äro gips, zinkoxid, järnoxid,
kalium-bikromat och blyföreningar. Många av dessa kemikalier hava tillkommit för att lämpa
antändning och förbränning efter köparens smak. Flera sådana kemikalier kunna utan
olägenhet utbytas mot andra. Därmed är dock ej sagt, att fyllnadsämnena kunna väljas
hur som helst; tvärtom fordras mycket stor skicklighet och erfarenhet för att göra den
riktiga satskombinationen och sedan i praktiken bereda satsen, så att den giver
tändstickan de rätta egenskaperna. Att satsrecepten och beredningsmetoderna äro
hemliga, är därför en naturlig sak.
Utom för tänd- och plånsats erfordras givetvis också en del andra varor i
fabrikationen, såsom mjöl till klister, snickarlim m. m., men dessa varor äro icke särskilt
utmärkande för denna industri. Då alla för tändsticksfabrikationen erforderliga
kemikalier, utom röd fosfor och fosforsesquisulfid, även få användning inom flera andra
industrier, behöva de ej här närmare beskrivas.
Vad röd fosfor beträffar, så torde dess huvudsakliga användning vara vid
tillverkning av tändstickor, och fosforsesquisulfiden brukas endast i alltändaresats.
Den röda fosforn är en allotropisk modifikation av den gula fosforn, d. v. s. den
gula kan förvandlas till den röda och tvärtom. Den kemiska beteckningen för båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
