- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VII. Husbyggnad, vägar och fordon, gator, järnvägar, broar /
533

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Velocipeden, automobilen och motorcykeln, av E. Hubendick - Den motordrivna vagnen; automobilen och motorcykeln - Motorfordonets egenskaper med hänsyn till trafikfordringarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AUTOMOBILEN OCH MOTORCYKELN. MOTORFORDONETS EGENSKAPER.

533

lämpligt inlägges tredje växeln och bränsleförbrukningen springer upp till dennas
maximi-kurva och stiger nu efter denna med vagnens, på grund av otillräcklig effektreserv,
sjunkande hastighet. Slutligen inlägges andra växeln och då hastigheten nedgått till 10
km pr tim. må antagas att effektreserven just är tillräcklig för övervinnande av
vägmot-ståndet, varför sålunda körhastigheten inställer sig på detta värde, varvid
bränsleförbrukningen pr km kommer att motsvaras av punkten B. Det maximala extra vägmotståndet
vid 10 km pr tim. motsvarar vid denna vagn med last en stigning av 10 %. I följd av
vägens beskaffenhet har sålunda vagnens körhastighet nedgått till hälften,
bränsleförbrukningen ökat till 3.3 gånger så mycket som på den goda vägen, varjämte vagnens
förslitning ökat i väsentlig grad.

Nu betydde de med F i fig. 895 och 897 betecknade kurvorna minimikurvor, under
det att de med E betecknade voro maximikurvor. Kan, på grund av vägens gropighet
och därav uppkommen skakning, vagnen ej framföras på dålig väg med den hastighet,
som motsvarar uttagande av hela effektreserven, så kommer givetvis bränsleförbrukningen
att ligga mellan en minimi- och en maximikurva. Detta fall inträffar nästan aldrig annat
än vid körning på direkt koppling. Så snart växel måste inläggas, kommer praktiskt
taget den verkliga bränsleförbrukningen att falla på maximikurvan. Även från denna
synpunkt kommer sålunda det nyss angivna exemplet att rätt väl motsvara verkliga
förhållanden.

Sönderkörda vägar förekomma huvudsakligen höst och vår, under det att de på
sommaren åtminstone kunna vara så pass drägliga att bränsleförbrukningen ej faller på
maximikurvan, även om körhastigheten måste begränsas, för att hålla vagnens
försEt-ning inom rimliga gränser. Vintern kunna vi i vårt land ej räkna med ur vägsynpunkt,
så länge vägarna ej befrias från snö. Och då vägarnas befriande från snö torde vara
praktiskt outförbart måste vi under denna årstid finna oss i att räkna med stor
bränsleförbrukning, liten körhastighet, d. v. s. liten utnyttjning av materiel och personal, samt
stor förslitning.

Genom anläggande av goda vägar kan däremot under höst och vår samt såsom en
följd därav även under sommaren, ehuru i mindre grad, bränsleförbrukningen
nedbringas, materielens och personalens utnyttjande ökas samt vagnsparkens livslängd
utsträckas. Härigenom sparas kapitalexport för bränsle ävensom för automobiler, i
det att den erforderliga vagnsparken kan bliva mindre samt förbliva användbar längre
tid. Ju tätare trafiken är på en väg, ju större blir besparingen genom vägens förbättring.
Det är sålunda även ett nationalekonomiskt intresse att förbättra vägar med tät trafik.
Huru dyrbart dessa vägar lämpligen böra byggas kan ej utläsas ur det maskintekniska
material som här framförts. Detta blir beroende av trafik- och vägtekniska faktorer.

Då varje vägarbete drager betydande kostnader framgår emellertid även påtagligt
av vad ovan visats, att där trafiken är mycket liten det från automobiltrafiksynpunkt
ej är nationalekonomiskt berättigat att förbättra vägarna. Från den moderna
trafikens synpunkt måste därför vägförbättringsarbetet differentieras med hänsyn till de
besparingar, som göras i jämförelse med de nedlagda vägförbättringskostnaderna.
Vägarnas byggnad måste bliva av olika art, beroende på trafikens art och täthet. Kring
de stora städerna måste vägarna byggas starkare än på andra orter.

Sannolikt är väl emellertid, att även på sådana orter, där vägarnas förbättring
nationalekonomiskt ej låter försvara sig, vägförbättringar det oaktat komma att företagas.
Dels torde vägarna utan ökad kostnad kunna hållas i bättre skick, än som varit vanligt
i vårt land, dels blir i och med att allmogen börjar använda sig av automobiler goda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:13:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/7/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free