Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadsteknik - Grundläggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
HUSBYGGNAD.
Fig. 503. Pålkran med betongpåle.
De pålar man som regel använder för husbyggnader äro betong- och träpålar.
De senare skola vara raka. De kunna skarvas på varandra med stumma stötar,
omgivna av ett järnrör eller dubbelkonisk plåtkåpa, fig. 502. Träpålar hålla sig friska
under grundvattenytan. Till denna måste därför betonggrunden gå ned, om träpålar
användas. Ligger
grundvattenytan djupt, blir det ofta billigare*
att använda betongpålar. Detta
är också fallet, om man behöver
använda stora laster pr påle.
Träpålar slås ned med pälkran.
Betongpålar gjutas vanligen
på förhand och få hårdna innan
de nedslås på samma sätt som
träpålar (fig. 503). Genom
användning av smältcement kan
hård-ningstiden göras kort. Fig. 504
visar detaljer av betongpålar.
Bemärkas bör att dessas spetsar
måste vara bärkraftiga. De
vanliga tunna plåtskorna äro i
allmänhet odugliga.
Man använder även med
fördel gjutning av betongpålar
direkt i slutliga läget. Härvid nedslås ett järnrör på betongpålens plats. Vanligen har
detta en lös spets i nedre änden. Det nedslagna röret fylles med betong och
uppdrages, varvid spetsen stannar kvar liksom också betongen (fig. 505). Genom att heja
ned betongen under rörets uppdragning kan man få betongpålen att intimt arbetas in i
den omgivande marken.
Understundom spränges ett skott i nedre
änden av den ny gjutna
betongpålen. Kaviteten, som bildats vid
sprängskottet, fylles av den plastiska
betongen och pålen får en stadig
fot, fig. 506.
Vid all grundläggning å lös
mark, liksom vid grundläggning å
fast botten täckt av lös mark, är
grundundersökning av väsentlig
betydelse. Säkrast är att gå ned med
provgropar, närmast påminnande
om spåntschakt för grundpelare.
Med borrskopa (fig. 507) kan man
taga upp öppetstående hål till stort
djup, dock ej under
grundvattenytan och ej heller i stenig mark.
Medelst jordsond av 3/4” rundjärn
kan man borra i lös mark till nästan
Fig. 504. Detalj av armerad betongpåle (t. v.) ocb
spiral-armerad betongpåle (t. h.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
