Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Framdrivning - Segel, vindrotorer o. dyl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
902
SKEPPSBYGGNAD.
Fig. 1149. Jålrigg på större segeljakt.
Skonert eller skonare är ett fartyg med två eller flera master och rår endast på tiämre
masten. En vanlig tvåmastad skonert har aktre masten (stormasten) högre än den
främre (fockmasten). En märssegélsskonert (fig. 1143) är i motsats till en toppsegelsskonert
utrustad även med lägre sittande råsegel.
Slätskonert eller snedsegelsskonare kallas ett fartyg med två eller flera master utan rår
(ex. fig. 1026 och 1030). Slätskonerter ligga vanligen högre i vind än råseglare och
föredragas därför på rutter, där bidevindssegling är det väsentliga.
Brigg betyder ett
två-mastat fartyg med rår
på båda masterna.
Galeas och koff äro
namn på tvåmastade
fartyg med aktre
masten något lägre än den
främre, som kan vara
försedd med ett eller
två råsegel.
Ketch, smack och jål
(yawl) benämnas
tvåmastade fartyg med
förhållandevis kort akter-,
mesan- eller gäckmast.
Dessa typer bilda en
övergångsform till
en-mastade fartyg.
Ketch-och j ålrigg användes
mycket på fiskefartyg
och sådana lustjakter, som äro avsedda för längre öppensjöfärder och icke äro så
stora, att skonertrigg föredrages. På en ketch brukar rorkulten (eller ratten) vara
placerad akter om mesanmasten; på en jål står däremot gäckmasten nästan alltid tätt
akter om rorhuvudet (fig. 1149).
Kutter, storbåt, slup och katt- eller unabåt liksom en del andra ord användas för
enmas-tade fartyg. Kutter (fig. 1031—1034, 1141) kallades ursprungligen en båt av det i fig. 1031
visade utseendet. »Numera är det icke lätt att säga, vad som egentligen menas med en
kutter», skriver kommendörkapten Emil Smith, träffande nog, i »Nautisk Ordbok».
I dagligt tal har nämligen kutter och »lustkutter» mer och mer fått betydelsen av
lustsegelbåt i allmänhet, oberoende av masternas antal och riggens särdrag. Med storbåt
menar vår skärgårdsbefolkning ett för fraktfart avsett enmastat mindre segelfartyg,
såsom en roslagsskuta (= »rospigg»).
Intressanta försök att driva fram båtar med hjälp av profilsegel och vindrotorer
gjordes under åren 1922—24 av den tyske ingenjören Anton Flettner. Om en
luftström träffar en roterande cylinder vinkelrätt mot axeln, kommer strömningsförloppet
enligt Flettners teori att vara som fig. 1150 schematiskt antyder — fenomenet kan även
anses som en potentialströmning (lineär strömning) kombinerad med en
cirkulärströmning av stor hastighet. Luften suges med den roterande cylindern åt ena sidan (den
övre, åt T vättande cylinder väggen) och får där större hastighet, så att lufttrycket
avsevärt minskas. Ett visst övertryck kan åter konstateras på motsatta sidan (nedåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
