Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Framdrivning - Segel, vindrotorer o. dyl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAMDRIVNING.
901
vant gå endast till märsarna eller salningarna samt äro vevlade för att underlätta
uppstigandet till de översta rårna. Vaterstag stötta bogsprötet underifrån, bogstag
sidvägen. Seglen hissas eller firas med hjälp av fall. Brassar, medelst vilka rårnas ändar
dragas för- eller akteröver, höra även till det löpande godset, likaså skot, varmed
råsegels nedre hörn samt stag- och snedsegels aktre undre hörn (skothorn) hållas i önskat
läge.
Segel finnas av mycket varierande storlek, form och ställning. Råsegel uppbäras
av rår och äro av fyrkantig form, upptill något smalare än nedtill. Stagsegel äro
vanligen trekantiga, stundom formade som mycket sneda fyrhörningar. Gaffelsegel äro
också fyrkantiga samt anbringade på akterkant av resp, master; trekantiga storsegel
(fig. 1139 och 1141) ersätta numera gaffelseglen i stor utsträckning, framförallt på
lustjakter med marconi- eller bermudasrigg. Dylika såväl som gaffel- och stagsegel
benämnas gemensamt snedsegél, och fartyg, som huvudsakligen föra dylika segel, snedseglare,
i motsats till råseglare. Ett segels kanter fastsys för styrkans skull vanligen vid löst
slagna tåg, kallade lik-, i hörnen {nocklöddror och skothorn på råsegel, klo-, pik-, fall-,
skot- och halskorn på snedsegel) och annars, där tåg för seglets uppspännande skola fästas,
insättas metallringar, kauser. På bommar och master anbringas numera metallskenor
rätt mycket, i vilka vid seglet fästade löpare eller travare kunna förskjutas, till
underlättande av seglets påsättning (»underslagning») eller borttagande (»frånslagning»),
hissande eller nedfirande. Övre kanten på ett råsegel kallas rålik, underkanten underlik
och sidokanterna sidolik eller stående lik. På stagsegel talar man om litslik (längs staget),
underlik och stående lik, på gaffel- eller bomsegel om mast-, gaffel-, akter- och underlik.
Det är vanligt att på akterkant av moderna jaktsegel sy in eller i särskilda fickor sticka
in ungefär horisontellt gående kortare eller längre, tunna träribbor, lattor, för att på
ifrågavarande ställe få seglet att stå så slätt som möjligt — tvärs över seglen gående
långa lattor hava sedan gammalt varit i bruk på de kinesiska djonkerna.
På en tremastad »fullriggares» stormast bruka följande råsegel föras: storsegel,
stor-märssegel, storbramsegel, storöverbramsegel (= »skyskrapa») samt högst upp månräckare.
Mellan stor- och fockmasten förekomma: storstagsegél, storstängsegél och
storbramstag-segel, samtliga trekantiga. Fockmastens råsegel kunna bestå av: fock (= »bredfock»),
förmärssegel, förbramsegel och föröverbramsegel. Mellan fockmastens stag och däck eller
bogspröt förekomma akterifrån räknat: stagfock, förstängstagsegel, klyvare, yttre klyvare
och förbramstagsegel (= »jagare»). Råseglen på en kryss- eller mesanmast benämnas:
beginesegél, kryss- eller kryssmärssegél, kryssbramsegel och kryssöverbramsegél.
Gaffelsegel på en kryssmast kallas mesan, ovanför vilken ibland ett toppsegel är placerat.
Mellan kryss- och stormasten användas: mesanstagsegel ( = »apa»), krysstängsegel och
kryss-bramstagsegel. Gaffelsegel på stor- och fockmasterna förekomma emellanåt även på i
övrigt utpräglade råseglare samt benämnas gaffelstorsegel ( = »gaffelapa») och
gaffel-fock.
Segelfartygsbenämningar, väsentligen hänsyftande på riggens utseende, äro
följande.
Fullriggare benämnas skepp med tre eller flera master och rår på alla masterna.
Fregatt (ex. fig. 1024) är ett tremastat, fullriggat fartyg.
Bark är namnet på ett större fartyg med tre eller flera master och rår på samtliga
master utom den aktersta (ex. fig. 1025). Samma benämning förekommer ibland också för
örlogsflottans tvåmastade skeppsbåtar, försedda med loggertsegel (ett slags snett
råsegel).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
