Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Framdrivning - Propellrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
878
SKEPPSBYGGNAD.
Fig. 1116. Hass’ ledapparat för propellervattnet på lastångaren
»Idarwald».
Ett annat sätt för
vattenrotationens förminskande
bakom en propeller uppfanns
år 1922 av Wagners
landsman, professor H. Hass, som
tänkte sig en ledskenapparat
placerad för om
huvudpropellern. Vingarna på denna
apparat voro så formade, att
vattnet, då det strömmar
mellan desamma, bibringas en
rotationsrörelse motsatt
huvudpropellerns rotationsrikt-ning. Också härigenom kan
vattnet, efter att hava
passerat huvudpropellern, erhålla
den önskvärda, mera axiella
riktningen. Hass’ apparat, varmed ungefär lika förbättrad verkningsgrad som med
Wagners kontra propeller kunnat påvisas, erbjuder jämfört med denna fördelen att
lättare och stadigare kunna fästas på ett fartyg. Fig. 1116 visar en nyare Hass-konstruktion
med endast två ledskenor, i form av från propellerstäven akteröver Utskjutande
plåtkonstruktioner. Ovanför axeln buktar konstruktionen, vars sektioner f. ö. hava
varierande form på olika höjd, ut åt fartygets ena sida, under axeln åt den andra. Senare
har man kommit på idén att kombinera Wagners och Hass’ uppfinningar så, att vattnet
bibringas viss styrning både för och akter om propellern (fig. 1117). De besvärliga och lätt
skadade sidovingarna på Wagners kontrapropeller äro här utelämnade och blott de
vertikala kvar, utbyggda som fortsättningar föröver av roderstäven samt svängda åt
motsatt håll över och under propellerns centrumlinje.- Samtidigt är rodret konstruerat i
»strömlinjeform» för att akteröver bilda möjligast kontinuerliga fortsättning på
»kontra-stäven», allt i avsikt att erhålla minsta möjliga motstånd. De för om propellern belägna
vattenledande delarna utgöras av själva propellerstäven, utbildad på principiellt samma
sätt som Hass-konstruktionen i fig. 1116. Denna kombination har tillämpats på
åtskilliga fartyg, bl. a. på ett år 1927 vid Kockums varv för tyskt rederi byggt stort
lastmotorfartyg, »Bahia». Överst på fig. 1117 visas horisontalsektioner utanför
propellercirkeln av roder, roderstäv med bihang samt propellerstäv, därunder motsvarande
sektioner jämte tvärsnitt av ett propellerblad, tagna närmare propellercentrum.
Fig. 1117. Utformning av akter- och roderstäv som strömledare för propellervattnet, i avsikt att
höja fram drivningens effekti vitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
