Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Stabilitet och fartygsrörelser - Tvärskeppsstabilitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STABILITET OCH FARTYGSRÖRELSER.
821
deplacementets storlek vid olika krängningar. Man skiljer på begynnelse’ eller
initialstabilitet, d. v. s. stabiliteten i upprätt läge eller vid s. k. oändligt liten krängning, och
stabilitet vid krängning, d. v. s. vid större eller mindre vridningsvinklar. Vidare
särskiljer man för fartyg tvärskepps- och långskeppsstabilitet, likaså statisk och dynamisk
stabilitet.
T VÄRSKEPPSSTABILITET.
Om man först betraktar ett fartyg i upprätt läge (»på rät köl») — se fig. 1053 till
vänster — tänkes sektionen i fråga lagd i det tvärplan, där skeppets tyngdpunkt (G)
såväl som deplacementets tyngdpunkt (C) befinna sig. Linjen GC är här vinkelrät mot
vattenytan (VL). Sedan tänkes fartyget hava intagit det krängda läget i fig. 1053 till
höger, d. v. s. med det nya vattenlinjeplanet (VjLJ lutande vinkeln d mot det föregående
Fig. 1053. Tvärskeppsstabilitet. Fartyget i upprätt läge (till vänster) och krängt läge (till höger).
(VL), så, att deplacementet är lika stort som nyss. Deplacementets tyngdpunkt befinner
sig nu i C15 medan däremot fartygets egen tyngdpunkt (G) relativt skrovet är oförändrad.
I det krängda läget åverkas skeppet fortfarande av krafterna P och W, båda lika stora
men motsatt riktade, och nu bildande ett krajtpar, som strävar att återföra fartyget till
dess ursprungliga läge. Kraftparet ifråga benämnes styvhets- eller stabilitetsmoment,
och dess storlek är ett mått på skeppets stabilitet eller dess förmåga att återtaga det
upprätta läget.
Metacentrum (M) vid liten krängningsvinkel benämnes den punkt, där en vertikal
linje genom deplacementets tyngdpunkt i det krängda läget skär medellinjen (GC eller
dess förlängning). Det är nu tvär skepp smetacentrum det är fråga om. För att erhålla
stabilitetsmomentets matematiska uttryck tänkes en perpendikel (GH) dragen från G
till CjM, samt betecknas CG med a och CM med r. Stabilitetsmomentet blir således:
Mst = P • GH = P • GM • sin 0 — P’ (r—a) • sin 0.
= P • r • sin d — P • a‘ sin f).
Som synes beror stabilitetsmomentets värde av de båda termerna P • r • sin O och
P • a - sin f), den förra endast beroende av skrovets form, den senare blott av fartygets
tyngdpunkt, d. v. s. på viktfördelningen ombord.
Om G skulle ligga under C, vilket t. ex. kan inträffa på båtar med djupt placerad
och tung barlastköl (fig. 1056), blir stabilitetsmomentets uttryck i stället:
Mst = P • (r + a) • sin d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
