Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftmaskiner och pumpar, av K. I. Karlsson och Birger Norsell - Automatiska hastighetsregulatorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTENKRAFTMASKINER OCH PUMPAR. AUTOMATISKA HASTIGHETSREGULATORER. 631
och kallas, med ett från den Pronyska bromsen överfört namn, lasten. Om axeln skall
hålla sin hastighet oföränderlig måste drivkraft och last i varje ögonblick väga jämnt,
men detta villkor kan aldrig fullt uppfyllas. Smärre, snabbt övergående rubbningar av
jämvikten förlöpa emellertid omärkligt, emedan turbinen, för att lämna regulatorn tid
att omställa pådraget vid större växlingar i belastningen, vanligen förses med ett
svänghjul, som med en måttlig ändring av hastigheten omsätter arbetsöverskottet eller
bristen under regleringsslaget i levande kraft.
Jämvikt mellan kraft och last kan givetvis råda vid alla hastigheter som turbinen
kan ge eller arbetsmaskinerna tåla. Sambandet mellan lasten och hastigheten för en
och samma belastning av arbetsmaskiner framställes då av lastlinjer, (1) och (2), i
diagrammet. Sambandet mellan turbinens krajt och hastighet vid ett och samma pådrag
framställes av andra linjer, a—a, d—e och h—h.
Söker man nu att på diagrammet 853 a följa det förlopp, som utspelar sig när
en del av belastningen slås av, så att turbinen från sitt gamla jämviktstillstånd i
punkten Px plötsligt måste söka sig
ett nytt på lastlinjen (2), som
svarar mot den kvarblivande
belastningen, gör man följande
iakttagelser. Om turbinen
saknade regulator och särskilt
svänghjul, skulle hastigheten,
innan man hunnit att för hand
omställa pådraget, snabbt ha
stigit och, följande linjen Px—
P2, med mot slutet alltmer
dröjande steg hunnit tätt intill
punkten P2.
När regulatorn ingriper
kommer givetvis jämvikten att
inträda vid ett mindre
på
drag, någonstädes mellan P2 och den punkt P2, dit regulatorn slutligen skall överföra
turbinen. Ju mera drifttillståndet närmar sig den nya lastlinjen (2), desto mindre strävar
axeln att ändra sin hastighet, medan pådraget fortfar att stänga och turbinens drivkraft
att avtaga med full fart. Den nya regleringslinjen Pi~b löper därför in horisontalt
mot lastlinjen vid b och fortsätter däröver med avtagande hastighet till d,
emedan regulatorn fortfar att stänga, tills pendelhylsan återgått till sitt normala läge.
Då de krafter som driva upp eller hålla in turbinens fart i varje läge förhålla sig som
de horisontala avstånden mellan linjen Px—b—d och lastlinjen och pådragsrörelsens
inverkan på drivkraften kan antagas vara lika stor överallt inom det snävt
begränsade område kring P2, till vilket denna undersökning inskränker sig, kommer linjens
P1—b—d stigande och fallande grenar att löpa tämligen »symmetriskt» kring lastlinjen.
Utom dessa riktlinjer för regleringsförloppet måste man uppmärksamma en
omständighet, som för detta är av största betydelse, nämligen att pendelhylsan på grund av
pendelkulornas tröghet och friktionen i ställtyget aldrig kan noggrant följa hastighetens
förändringar. Av trögheten kommer hylsan att vara än före än efter hastigheten, av
friktionen får den en eftersläpning varje gång hylsan vänder.
Bortser man från pendelhylsans dans på grund av trögheten, som dämpas av frik-
Fig. 853 a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
