Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftmaskiner och pumpar, av K. I. Karlsson och Birger Norsell - Automatiska hastighetsregulatorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
630
VATTENBYGGNADER.
har också skapat nya, betydande kraftförbrukare — belysningen, elektrolysen och de
metallurgiska smältugnarna — och med dem både skärpt anspråken på regleringen och
infört oro i belastningen.
De svårigheter som mötte regleringen av vattenkraftmaskinerna bottnade i att
pådraget är ojämförligt tyngre att röra än ångmaskinens stryp ventil. På överfallsh julen
anbragtes någon gång en jättestor Watts regulator i förening med en avskärmare, som är
lättrörligare än dammluckan. Molinié använde redan år 1838 en sinnrik
anordning, fig. 851. Hjulet driver en luftpump som medelst en bälg lättar motvikten
som drar dammluckan. Trycket i bälgen bestämmes av en liten öppning så att
bäl-gen sväller eller sjunker ihop när hjulets hastighet stiger eller faller. Små turbiner
sökte man även att reglera medelst en luftventil på sugröret, men längre kom man ej
på denna väg.
Reläet. Redan på 1840-talet sökte man att med den Wattska pendeln förena
ett s. k. relä (ordagrant: ombyte), som låter pådragets omställning anföras av pen-
Fig. 852. Mekaniskt relä utan (a) och med (b) återföring.
deln men verkställas av någon fristående kraftmaskin eller av turbinen själv genom
en transmission. I sin enklaste och äldsta form består ett sådant mekaniskt relä
av en omkastbar växel mellan turbinaxeln och pådraget, styrd av pendelhylsan, som
för växeln ür nolläget till att öppna eller stänga pådraget så snart turbinens
hastighet går ned under eller stiger över det bestämda varvtalet. Växeln kan utgöras
helt enkelt av två ändlösa drivremmar, den ena öppen, den andra korsad, jämte
noll-skivor anbragta för ändarna av en med pådraget förbunden drivskiva, fig. 852 a.
Det visade sig emellertid att med denna och liknande anordningar av reläet
pådraget, när det satts i gång, fortsatte att slå fram och tillbaka och att turbinens hastighet
därmed ömsom steg och föll i en oupphörlig växling, så att den eftersträvade regleringen
alldeles uteblev. Man inser varpå denna utgång beror, om man följer regleringsförloppet
på ett efter LéautÉs förebild uppställt diagram 853.
Prån en punkt P, som i detta diagram betecknar drifttillståndet, mäter, i någon
godtycklig skala, avståndet till en given horisontal axel turbinens hastighet och
avståndet från samma punkt till en vertikal axel förhållandet mellan den till eller
från svänghjulet förda effekten och axelns varvtal, d. v. s. den arbetsöverförande
kraften i 1-meters banan kring axeln. Två sådana krafter uppträda i axeln, den ena
på-tryckes av turbinhjulet, den andra uppstår av motståndet som arbetsmaskinerna göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
