Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenavlopp, av Hugo Lindquist - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTENA VLOPP. HISTORIK.
161
VATTENAVLOPP.
Av Civilingenjör Hugo Lindquist.
Ordet vattenavlopp utgör benämningen på konstgjorda anläggningar, som hava till
uppgift att från människoboningarna avleda vatten eller flytande orenlighet. I snävare
bemärkelse sammanfaller ordets betydelse med det numer icke så vanliga ordet kloak.
I mera vidsträckt bemärkelse hänföres till vattenavlopp även anordningar, som avse
vattnets rening och oskadliggörande.
Historik.
Det ligger i de anordningars natur, som falla under begreppet vattenavlopp, att
de, som avse vattnets avledande, böra vara äldre än de, som avse dess renande. Av de
förra torde diken och kanaler vara äldre än underjordiska ledningar.
Forskningen har ådagalagt, att de senare förekommo redan i forntidens städer.
Genom utgrävningar, som företagits i slutet av det nittonde och början av det
tjugonde århundradet, har nämligen konstaterats att
avloppsledningar funnos redan i det babyloniska väldets huvudstad,
Babylon, och i Ninive, medelpunkten för det assyriska
världsväldet. Även i det gamla Aten funnos omsorgsfullt utförda
avloppsledningar. I det gamla Jerusalem torde man ha utfört det
tidigast kända försöket att rena avloppsvatten, i det att blodet
från offerdjuren i Salomos tempel leddes i en kanal till en
reningsbassäng.
Det gamla Rom ägde ett dyrbart system av avloppsled-
ningar, varibland Cloaca maxima är den ryktbaraste. Denna påbörjades på 500-talet
f. Kr., men fullbordades först i början av vår tideräkning. Den är murad av sten
med plan botten och har en bredd av 4.2 och en höjd av 5 m (fig. 182). Roms
kloaksystem var även försett med grenledningar till tomterna. Annars var det i forna tider
vanligt, att avloppsvattnet antingen bars ut i kloaken eller fick söka sig dit själv, sedan
det uthällts i en grop på tomten.
Även städerna Kartago och Alexandria försågos under sin storhetstid med
avloppsledningar.
Då romarna i början av vår tideräkning härskade vid Rhen, försågo de Köln med
ett avloppssystem av så god beskaffenhet, att delar därav kunnat ingå i en på senare
tider uppgjord plan för stadens dränering.
Utförandet av de i forn- och medeltiden förekommande avloppsanordningarna
grundade sig icke på några som helst beräkningar och förete på grund härav stor
skillnad med i moderna samhällen förekommande vattenavlopp. Medan i de moderna
avloppsnäten ledningarnas dimensioner och lutningar noggrant avvägas efter de
vattenmängder, som skola avledas, och med hänsyn till undvikande av avsättningar, utfördes
de forntida anläggningarna mera på måfå. De torde på grund härav många gånger ha
blivit mera tdl skada än till gagn. De voro avsedda för och fingo mottaga allehanda
11—270535. Uppfinningarnas bok. VI.
Fig. 182. Cloaca maxima.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
