Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Flottningsteknik, av Gunno Kinnman - Flottningens utförande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
VATTENBYGGNADER.
fasta flottar. Sådana användas i allmän farled, t. ex. i kanaler och hamnar, där
lös-flottningen i allt för hög grad skulle hindra trafiken. Vidare användas de i större
sjöar och å havet, där flottgodset ofta kryper ut ur ringbommen och denna även lätt
kan sprängas. I en fast flotte är virket även bättre förvarat, emedan det ej kan
förloras genom sjunkning.
Flera sätt finnas att lägga sådana flottar. Enklast sker det för hand i korsdragna
flottar, vilka bestå av flera varv med det ena alltid vinkelrätt mot det andra. För att
stockarna ej skola rulla ut fästas de yttersta tillsammans genom koppel. Flera sådana
flottar förenas efter varandra till en storflotte, t. ex. för bogsering. — Vid läggning av
dessa kryssflottar kan man även begagna timmerhäst, placerad på pontoner (se
beskrivning i del IX: Träets mekaniska bearbetning).
En enkel typ är även den stöddragna flotten (fig. 180). Därvid utlägges en tvärstock
av flottens blivande bredd, på denna uppdras ett lager virke. Med 1 m flyttning
Fig. 181. Botten till en kanalflotte, hopsatt ovanpå en färdig flotte.
bakåt utlägges därefter ett nytt varv o. s. v. Sammanhållningen i längdriktningen
er-hålles genom att de yttersta stockarna sinsemellan förenas med koppel, och
sammanhållningen mellan de båda sidorna genom att järntråd eller tvärslanor inläggas.
För transport genom kanaler måste flottens dimensioner vara fasta. Då förses
tvärslanorna med uppstående stolpar. Vanligen läggas dock kanalflottarna i fasta
ramar (fig. 181), där virket dragés upp i horisontella, enkelriktade lager.
I stället för den besvärliga hopläggningen av virke för hand har man alltmer
övergått till att med timmerbuntningsapparat sammanlägga det i knippor.
Beskrivning till en sådan apparat finnes i del IX. Särskilt har denna metod för
läggning-av fasta flottar blivit vanlig för det utsorterade virket i sorteringsverket, där stora
virkesmassor samlas, utrymmet är knappt och arbetet måste gå snabbt för att icke
sorteringen skall hindras.
För förflyttningar över havet från Finland och mellan olika älvmynningar
erfordras mycket starka flottar, och havsflottar läggas därför med hjälp av en särskild
timmerram. Denna består av en flotte med stolprader efter de tvenne långsidorna. Timret
indrages i flotten från ändarna och ordnas i goda förband med långa stockar i
ytter-varven. Till slut surras hela massan med kättingar, varefter ena stolpraden fälles och
bunten kantras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
