Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Inledning, av J. Gust. Richert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
VATTENBYGGNADER.
Intet land på jorden har dock så gynnsamma vattenkraftförhållanden som Norge,
synnerligast dess västra delar. Där regnar betydligt mer än hos oss, beroende på
Golfströmmens närhet; i den fuktiga luften är vattenförlusten genom avdunstning reducerad
till ett minimum, och de glest bebyggda berglandskapen äro rika på sjöar, vilka kunna
uppdämmas utan förfång för jordbruket, bildande värdefulla vattenmagasin varifrån
korta tryckledningar av hundratals meters höjd kunna neddragas till kraftstationer
och industriella anläggningar vid djupa, isfria fjordar. Utan överdrift kan påstås att
Norge är vattenkraftens Eldorado.
Såsom förut blivit nämnt är ett kraftverks effekt beroende av vattentillgången och
fallhöjden. Vattenmängden varierar med årstiderna, och dessa fluktuationer kunna vara
ganska besvärliga, i det att högvattnet hotar dammens bestånd och lågvattnet sänker
turbinernas effekt. En konstant vattenmängd, eller en vattenmängd som kan varieras
efter behovet, är det ideal som den planläggande ingenjören söker närma sig genom en
ändamålsenlig hushållning med sjöars eller konstgjorda bassängers vattenmagasin. Ju
högre fallhöjd, desto billigare maskinerier, därför strävar man efter att koncentrera ett
vattendrags nivåskillnad på så få och så höga avtrappningar som möjligt. Ofta finnes
giltig anledning att vidtaga mycket genomgripande förändringar i ett vattendrags
längdprofil. Man söker avtrappa längdprofilen i höga avsatser mellan långa och djupa
lugn-vattenbassänger, varvid små forsar och vattenfall uppdämmas eller upprensas. Kan
en sådan profil ej åstadkommas inom flodbädden byggas till- och avloppskanaler vid
stränderna.
Ur nationalekonomisk synpunkt är det naturligtvis ett önskemål att vattendragets
längdprofil regleras så fullständigt, att inga mindervärdiga forsar återstå. I nordiska
länder tillkommer ett motiv som kan vara ännu mera vägande, nämligen hänsyn till
grundisen, turbinernas farligaste fiende. Där vattnet hastigt framströmmar i en grund
och stenig fåra blir det lätt »underkylt», d. v. s. dess temperatur sjunker under
fryspunkten, och då inträffar det fenomen som brukar kallas »sörpning», varvid hela
vattendraget kan uppdämmas och kraftkanaler och turbiner tilltäppas av grundis. I en djup,
relativt stillastående bassäng bildas däremot ett istäcke, som hindrar vattnets
underkylning. Från en sådan bassäng avrinner till turbinerna »varmt» vatten, och
grundis-faran är avvärjd. Regleras ett vattendrag på detta sätt blir grundisen en saga blott,
till och med i högsta norden.
Det slag av vattenregleringar, som i vårt land tillvunnit sig det största intresset,
är sjöregleringen. Varje sjö innehåller ett naturligt vattenmagasin, som åstadkommer
en utjämning av tillrinningens variationer. Vid stigande vattentillflöde magasineras
en del av tillrinningen, vid fallande vattentillflöde avtappas magasinet. Om vid sjöns
utlopp bygges en regleringsdamm med luckor kan man erhålla en ännu bättre
vattenhushållning, så att högvattenavrinningen ytterligare minskas och lågvattenavrinningen
ökas.
Vattenkraftintresset tillgodoses bäst genom en konstant avtappning eller en
avtappning som kan följa turbinens växlande vattenbehov såväl under olika årstider som under
dygnets olika timmar. En så fullständigt genomförd sjöreglering kräver ett stort
magasin, d. v. s. en stor sjöarea resp, stora vattenståndsvariationer uppåt och nedåt. Men
mot detta senare krav resas ofta berättigade invändningar från representanter för
jordbruk, trafik, flottning och fiske. Strandägarna vilja hava ett så lågt och så konstant
vattenstånd som möjligt, trafikanterna protestera mot lågvattenytans sänkning,
flott-ningsintressenterna mot högvattenmängdens minskning, fiskeintressenterna mot
vatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
